Varifrån ska pengarna till satsningen på skolan tas? Den frågan ställer signaturen Pensionäreni en insändare den 8 mars.
Politik är att vilja, som Palme uttryckte det. Politik är att vilja förändring därför att förändringen ger löften om förbättring.
Vi som arbetar för att bilda Barnens parti i Skellefteå har visioner och drömmar om hur samhället kan göras ännu lite bättre.
I Skellefteå har vi ansvarsfualla och kompetenta politiker, som vi har valt i demokratiska val. Det är fantastiskt. Men vi tror att en delvis annan värld är möjlig. En ännu bättre värld. En värld som präglas av hållbarhet; social, ekonomisk och miljömässig.
I en sådan värld måste man noga tänka sig för vad man sätter i jorden, vad man ger det för näring och att där inte finns föroreningar som förstör skörden.
Genom att satsa ordentligt på en lugn och trygg miljö för våra barn och lärare i förskola och skola, med små barngrupper och små enheter, så kommer vi att få skörda det i senare år med färre utslagna elever, färre som blir i behov av särskilt stöd och färre sjukskrivna, överarbetade lärare.
Vi som står bakom bildandet av Barnens parti tror att det ger en högre kunskapsnivå, samt tryggare och friskare ungdomar. Att satsa på barn och ungdomar är i förlängningen självfinansierande i form av lägre kostnader för andra förvaltningar. Det här vet egentligen alla, men ingen törs göra verklighet av det.
Vårt förslag till finansiering är att kommunen ålägger Skellefteå Kraft att sälja sina aktier i kärnkraftverket i Forsmark.
Försäljningen borde ge två till tre miljarder kronor vilka skulle öronmärks till satsningar på skolan med 200-300 miljoner kronor extra per år under 10 år.
Det skulle också ge otroligt bra publicitet. Skellefteå säljer kärnkraftinnehav och satsar på barnen. Då blir vi i ett slag en intressant och attraktiv spelare, en plats att vara nyfiken på och kanske flytta till.
Johan Granstrand, Skellefteå