I Norran läser man frekvent om besparingar och indragningar inom Skellefteå kommun, barngrupperna inom förskolan blir större och större, resurserna i grund- och gymnasieskola är knappa, resursbristen inom hemtjänst och äldreomsorg är stor, gatlysen släcks i ytterområden och så vidare.
Samtidigt är Skellefteå kommun Sveriges näst rikaste kommun med ett eget kapital som uppgår till över 7,7 miljarder kronor.
Dessutom redovisar Skellefteå kommun koncern stora överskott varje år. Bara de senaste fem åren uppgår överskottet sammantaget till en miljard femhundrasextiofyra miljoner kronor, 1 564 000 000 kronor, som har lagts till det redan mycket stora egna kapitalet.
Även om kommunen skulle redovisa ett underskott på hundra miljoner kronor varje år framöver skulle vi fortfarande efter 25 år vara på topp-tiolistan över Sveriges rikaste kommuner.
Min fråga till Lorens Burman är därför: Vad sparar vi till? Är det verkligen så att detta nitiska sparande är det som mest gynnar oss medborgare?
Birger
Svar direkt
Skellefteå kommun har i grunden en stabil och välskött ekonomi, vilket vi ska vara stolta över. Jämfört med andra beskrivs ofta Skellefteå som en rik kommun.
I huvudsak beror det på att kommunen äger Skellefteå Kraft som ur ett nationellt perspektiv är ett stort kommunägt bolag. Ägandet innebär att kommunen har bundit upp stora delar av sitt egna kapital i aktier som kommunen har i Skellefteå Kraft.
Detta kapital kan inte användas för löpande verksamhet eller investeringar i exempelvis skola, vård och omsorg. Det innebär att Skellefteå kommun inte har mer i rörelsekapital än någon annan kommun för att klara investeringar.
Den ekonomiska utmaningen är därmed lika stor i Skellefteå som i många andra kommuner i Sverige. Om en kommun är rik eller inte borde istället mätas i hur stor andel av befolkningen som är med i samhällsgemenskapen, hur stor andel som har arbete, utbildning, egen bostad, god hälsa och känner trygghet i sin vardag.
Jag håller inte med om att Skellefteå kommun sparar. Däremot måste vi anpassa verksamhetens kostnader till de intäkter som kommer in till kommunen.
Skellefteå kommun satsar totalt sett mer på kommunala verksamheter jämfört med snittet för alla kommuner i Sverige. 2013 uppgick den skillnaden, enligt SCB, till över 7 400 kronor mer per invånare och år, vilket motsvarar över 500 miljoner kronor extra till kommunens innevånare varje år.
Av dessa merintäkter satsar Skellefteå kommun mer på verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning, fritid, infrastruktur och kultur.
Stora satsningar på nyinvesteringar planeras till för- och grundskolor och gymnasium, men också för nya boenden för äldre och funktionshindrade, fler bostäder, ny vattentäkt, nytt resecentrum, kulturhus, gator med mera. Allt för att Skellefteå ska klara målet om 80 000 invånare 2030.
Lorents Burman (S)
Kommunstyrelsens ordförande
Skellefteå kommun