Frågan om sandningenär inte alls så oväsentlig så att den behöver förlöjligas. I takt med att vintrarna blivit allt mer oberäkneliga och mildare har ishalkan blivit ett allt större problem.
Som jag ser det, är det praktiskt omöjligt att ha ambitionen att vid blidväder hålla gång- och cykelvägarna ständigt fullgott sandade, både av kostnads- och rent praktiska skäl i övrigt.
Dessutom måste rimligen vi enskilda fotgängare/cyklister ha ett eget ansvar för hur vi är rustade för att ta oss fram.
Jag är ute i princip tre gånger per dag med vår hund. Är det bra sparkföre, finns bara fördelar. Det är roligt att sparka, och jag kan ha den som stöd vid minsta osäkerhet om jag passerar en halkfläck.
Men när är väl sandat går den inte använda. Återstår då att dra på broddar.
Men, om kommunen vill garanterat hålla sig ansvarsfri, finns ett alternativ som inte tas upp i torsdagens insändare.
Köp in ett parti broddar och erbjud till de som av någon anledning inte köpt egna. Kostnaderna för detta tjänar man snabbt igen på att kunna minska både frekvens och mängd vid varje sandning.
Stefan Holmberg, Skellefteå