”Chicken race” var en bilduell som var vanlig i USA på 1950 talet. Två personer i var sin bil duellerade genom att i hög fart köra mot varandra, för att se vem som vek undan innan det var för sent.
Den som vek åt sidan först, han blev kallades ”chicken” kyckling, men omskrivning för fegis.
Inom svensk inrikespolitik har vi nu fått se en sådan duell, där man i hög fart närmat sig en sammanstötning och ingen har vikit åt sidan.
I den amerikanska bilduellen utgick man från att någon tog ansvar, så att det värsta scenariot inte skulle kunna inträffa. Någon likvärdig ansvarskänsla inom den svenska politiken har inte funnits.
Vår statsminister Stefan Löfven har på ett förvånansvärt sätt brustit i sin bedömning av det politiska läget och har därför inte vikit av och mött upp på den politiska mitten i tid, utan kört på i hög fart på vänstersidan av vägen.
Att det har funnits trafik i andra riktningen har negligerats och resultatet av en sådan framfart låter inte vänta på sig. Sammanbrottet är ett faktum.
Sture Nilsson, Sjulsmark