Hur stort ansvar är Telia Sonera och dess medaktörer beredda att ta även för den livsviktiga fasta telefonin? Det handlar alltså om i första hand trygghetslarm kopplade till hemtjänst och övriga räddningstjänster i samhället.
Inom den privata telekombranschen har det dykt upp ett stort antal aktörer de senast åren. Den privata verksamheten har inte välfärd som mål utan vinst och det är den verksamhetens inriktning. Det kan fungera i vissa fall, men inte när man sätter människors liv och hälsa på spel.
I inlandet drabbas flera orter när kopparnätet släcks den 31 maj. Bland andra Falträsk med 25 abonnenter och Vänjaurbäck med 33. Telia, samt Post- och Telestyrelsen slår ifrån sig och menar att trygghetslarm helt är kommunernas ansvar. Låter ansvarslöst tycker jag.
Cirka 100 abonnenter utanför Skellefteå (Ostvik–Östanbäck) är i dagarna utan fast telefoni, så har det varit sedan 17 april. Inget för mig pålitligt datum när felet ska vara avhjälpt har inkommit när detta skrivs, enligt Norran den 4 maj gällde måndag 6 maj men vid telefonkontakt med Telia den 6 maj var datumet satt till 14 maj, åtminstone för Östanbäck.
För att Telia ska märka ut ett område med störningar krävs det att över 100 abonnenter är berörda, Ostviks- och Östanbäcksabonnenterna var förra veckan inte utmärkta på kartan för driftinformation.
Rent praktiskt förstår jag att det är knepigt med telekablar i tjäle. Men jag vill ändå fråga Telia om det verkligen kostar för mycket att ha tillräckligt med teknisk beredskap i Norrland för sådana här händelser. Varken Post- och Telestyrelsen eller Telia Sonera som företag, ger intrycket av att tycka om den fasta telefonin även om den betyder mycket exempelvis för många äldre.
Olov Wikström, Skellefteå
Svar direkt:
Telia tar alltjämt ett stort ansvar för fast telefoni, men inte för trygghetslarm. Det är dock Skanova som äger och driver kopparnätet. Målet är att ett fel som berör en enskild kund ska vara avhjälpt inom tre helgfria vardagar. Denna tid kan förlängas av till exempel åska och tjäle.
Trygghetslarm är ett kommunalt ansvar och det är respektive kommun som måste ordna ett alternativ till trygghetslarmen om det blir långvariga fel på den fasta telefonin.
Fram till våren 2010 hade Telia en självpåtagen prioritering av trygghetslarm, men varje uppdrag innebar en merkostnad på ett par tusen kronor och per år pratar vi om mångmiljonbelopp. En kostnad som Telia tog som en ren goodwill. Vi har inga affärsavtal med någon part, varken kommun eller enskild kund, om trygghetslarm.
Felet i Ostvik, som berodde på en fuktskadad kabel, klarskrevs den 6 maj enligt Skanova. Vi beklagar att detta fel drog ut på tiden. Det finns dock ingen gräns på 100 hushåll för att felen ska visas på vår driftkarta.
Hns G. Larsson, informationsansvarig Telia