Foto: Bildmontage.
De senast åren har det jag läst och hört om Försäkringskassan som förskräcker mig. Alliansregeringen förstörde mycket av sjukförsäkringen när ersättningarna blev sämre men den hårdare pressen på sjuka började egentligen redan under regeringarna Persson.
De höga sjukskrivningstalen skulle minskas under tjugohundratalets början och även idag är den uttalade politiska viljan att sjukskrivningstalen ska minskas.
Men hur går man till väga?
Försäkringskassan har fått utökade resurser, men det gäller främst kontrollfunktionerna för sjuk-uppföljningen och de som omfattas av LSS-lagen, som bland annat reglerar personlig assistans.
Det verkar idag föreligga en situation som innebär att läkare inte sjukskriver den som behöver sjukskrivning därför att de vet att Försäkringskassan kommer att neka den första sjukskrivningen.
Den sjuke kastas in i en byråkrati av överklaganden som ofta gör den sjuke ännu sjukare.
Den ekonomiska otryggheten försämrar hälsan och alternativet blir till slut ett försörjningsstöd som innebär en väldigt utlämnande situation för den sjuke.
Lokalt kom en sorts maximering av byråkratins avigsidor i våras när kvinnan i Skelleftebygden dog och två månader efter sin död fick avslag på sin ansökan om sjukersättning.
Den här regeringen tog bort den bortre gränsen för sjukförsäkringen, men ersatte den med en anvisning för att så få som möjligt ska sjukskrivas längre än den gängse förkylningsveckan.
Olov Wikström, Skellefteå