När en kvinna får en hjärtattack är symptomen trötthet, andnöd och kväljningar, till skillnad från män som mera sällan får dessa symptom. Att läkarna kan skillnaderna mellan kvinnors och mäns symptom är viktigt för att alla ska få lika bra vård.
Kostnaderna för läkemedel är totalt sett högre för kvinnor än för män, men mäns kostnader per recept är högre. Män får oftare nyare och därmed dyrare läkemedel. Kvinnor får dubbelt så ofta antidepressiva läkemedel, men män begår självmord dubbelt så ofta som kvinnor.
Män med högre socioekonomisk status opereras oftare med bypass än män med lägre socioekonomisk status. Kvinnor får färre gråstarrsoperationer än män, mest för att de är i majoritet bland de äldre, sämst är det i Jämtland, Gävleborg och Dalarna.
Kvinnor ordineras oftare antipsykotiska läkemedel än män, trots att de inte har en dokumenterad psykosdiagnos. Kvinnor ordineras också oftare än män laxermedel och sömnmedel för kontinuerlig användning.
Hos klagomålsinstanserna, som Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Patientförsäkringen, Socialstyrelsen och huvudmännens patientnämnder, handlar 60 procent av ärendena om kvinnors vård och 40 procent om mäns vård.
För kvinnor över 65 år används kranskärlsröntgen mindre ofta, och kvinnor under 65 år får vid hjärtinfarkt reperfusionsbehandling i mindre omfattning och med längre fördröjningstid än män i samma ålder.
Hur länge ska det pågå så här innan vi får en jämlik vård? Hur länge ska kvinnor vänta på att få en lika bra vård som män?
ABC