Romerna har varit ett förföljt folk sedan de tvingades fly från Indien för tusen år sedan. Många hamnade i Rumänien där de så småningom blev slavar, ett förbud som upphävdes 1860. Men diskrimineringen har fortsatt.
De första romerna kom till Sverige 1512, men var då endast ett fåtal. Under åren 1914-1954 hade Sverige inreseförbud för romer, trots deras utsatthet i Nazityskland.
Att Rumänien fick inträde i EU trots sin behandling av vissa medborgare är för mig en gåta. Dessa tvingas nu till tiggeri i andra EU-stater för att överleva.
Vi har en tid haft några romska familjer också här i Skellefteå. Vi möter dem utanför affärer bedjande om en skärv av vårt överflöd. Många går raskt förbi troende på myter om organiserade ligor etcetera.
Det är givetvis i första hand är Rumänien och EU som borde agera, men det är här och nu som dessa romer behöver omedelbar hjälp.
Och det finns ungdomar som insett detta. Norrans reportage om härbärget där våra medmänniskor, dessa romer, kan få en bädd i ett varmt hus är ett lovvärt exempel på medmänsklighet.
Dessa ungdomar har gett mig tron tillbaka på att vi kan och måste stå emot influenser från rasistiska partier. Sverige ska vara ett land där alla har samma värde.
Ulla Martinsdotter
Skellefteå