Internet är ett fantastiskt sätt att kommunicera på och underlättar vår vardag, men det har också baksidor. En av dem är nätmobbningen. Som all annan mobbning handlar mobbning på nätet om kränkningar, falska rykten och hot.
45 procent av dagens unga har utsatts för nätmobbning på ett eller annat sätt. En helt skrämmande siffra. I mars tog en 13-årig flicka sitt liv i Kumla efter att ha utsatts för kräkningar.
Men nu finns det här, vårt kära internet, med en frihet som vi alla kan och borde bruka. Men att missbruka det genom att kränka andra är helt fel.
Men vad skall man göra då? Ska man straffa mobbaren? Ska man få prickar i registret, dömas till samhällstjänst, flyttas till en annan skola, åka i fängelse eller ska polisen ha rätt att övervaka konversationer på nätet?
Drastiska och kanske lite hårda förslag. Men ingen har rätt att driva någon till psykisk ohälsa, eller att den mobbade gör illa sig själv eller begår självmord.
I Sverige har vi statistik på det mesta. Varför inte göra något åt verkligheten bakom dessa hemska siffror?
Jag tycker att den som begår brott och kränker inte har samma människovärde som andra. Varför? Ja, därför att man alltid har ett val.
Våldtäktsmän, näthatare, hatare i allmänhet har kunnat göra ett val och därmed avstå från det brott som begåtts. Vi borde ha hårdare straff för mobbning och nätmobbning, för på något sätt måste det stoppas.
Är det då fel att jag säger att en mobbare inte är lika mycket värd som en som inte mobbar? Jag tycker inte det.
Se det så här. Jag mobbar en tjej så att hon tar livet av sig. Jag får leva med det, hennes familj och släktingar får leva med det.
Det är utifrån lidandet vi ska grunda våra straff. Hur många blir lidande av min, din eller av andras gärningar mot den enskilda individen.
David Andersson
SPID 3, Anderstorpsskolan