Minska inte kraven på yrkesutbildningarna

Foto: Bertil Ericson / TT

Not Found2018-04-16 06:54
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I ledaren 12 april kunde man läsa en text av Karin Pihl med rubriken ”Gå inte på vänstermyten.”

Ledare: Gå inte på vänstermyten

Frågan jag ställer mig är, finns det inga krav på att införskaffa fakta innan man sätter sig ner och skriver en ledare?

I ledaren står att läsa följande ”en elev utan godkända grundskolebetyg ska kunna välja ett tvåårigt yrkesprogram” och som exempel nämns snickare och VVS.

Vad innebär det att till exempel väja VF- programmet,där en inriktning är VVS?

Ungefär 50 procent av studietiden gällande karaktärsämnena (de yrkesförberedande) är teoretiska studier. Där fordras bland annat goda mattekunskaper, till exempel kunna läsa av skalor i ritningsläsning, flödesberäkna, energiberäkna med mera och goda svenskkunskaper krävs för att kunna läsa till exempel tekniska beskrivningar och installationsbeskrivningar.

Efter avslutad gymnasieutbildning gör man en tvåårig lärlingstid. Innan man sedan får ut sitt certifikat som fullvärdig VVS-montör måste man genomgå ett teoretiskt och praktiskt prov.

För att få göra detta prov ska man från gymnasiet vara godkänd i matte 1, svenska 1 och engelska 5.

Dessa krav har branschen ställt upp av främst ett skäl, det är mycket svårt att klara yrket om man inte har dessa baskunskaper.

Risken med att ”förenkla” denna utbildning är att de som går den inte blir anställningsbara, vad har man då vunnit?

Lösningen i min värld är att sätta in resurserna i grundskolan så att vi slipper få 17 procent av avgångseleverna i årskurs 9 utan godkända betyg, inte att minska kraven på yrkesutbildningarna.

Insatt

Insatt

I ledaren 12 april kunde man läsa en text av Karin Pihl med rubriken ”Gå inte på vänstermyten.”

Frågan jag ställer mig är, finns det inga krav på att införskaffa fakta innan man sätter sig ner och skriver en ledare?

I ledaren står att läsa följande ”en elev utan godkända grundskolebetyg ska kunna välja ett tvåårigt yrkesprogram” och som exempel nämns snickare och VVS.

Vad innebär det att till exempel väja VF- programmet,där en inriktning är VVS?

Ungefär 50 procent av studietiden gällande karaktärsämnena (de yrkesförberedande) är teoretiska studier. Där fordras bland annat goda mattekunskaper, till exempel kunna läsa av skalor i ritningsläsning, flödesberäkna, energiberäkna med mera och goda svenskkunskaper krävs för att kunna läsa till exempel tekniska beskrivningar och installationsbeskrivningar.

Efter avslutad gymnasieutbildning gör man en tvåårig lärlingstid. Innan man sedan får ut sitt certifikat som fullvärdig VVS-montör måste man genomgå ett teoretiskt och praktiskt prov.

För att få göra detta prov ska man från gymnasiet vara godkänd i matte 1, svenska 1 och engelska 5.

Dessa krav har branschen ställt upp av främst ett skäl, det är mycket svårt att klara yrket om man inte har dessa baskunskaper.

Risken med att ”förenkla” denna utbildning är att de som går den inte blir anställningsbara, vad har man då vunnit?

Lösningen i min värld är att sätta in resurserna i grundskolan så att vi slipper få 17 procent av avgångseleverna i årskurs 9 utan godkända betyg, inte att minska kraven på yrkesutbildningarna.

Läs mer om