Min farmor berättade för många år sedan om hur hon upplevde att en av hennes skolkamrater auktionerades bort på kyrkbacken till den bonde i byn som krävde minst ersättning av kommunen.
Det är inte troligt att kommunens kontroll av hur de bortauktionerade barnen togs omhand var bra, även om den sociala kontrollen kanske var bättre då än nu.
Nu har vi denna auktion tillbaka igen. Alliansregeringen försöker via en lag tvinga kommunerna att upphandla välfärdstjänster som vänder sig till barn, unga, sjuka och äldre. I princip samma auktionsförfarande, om än lite mera formaliserat.
Vem vill stå upp för principen om att auktionera bort insatser för barn och sjuka till lägstbjudande?
Samtidigt vet vi att tjänsternas kvalitet inte kan mätas och jämföras eller kontrolleras på ett meningsfullt sätt.
Hans-Erik PerssonBurträsk