Rutavdraget är en post i vårt skattesystem som negativt påverkar andra poster, till exempel vård, omsorg och skola.
Avdraget för läxhjälp har nu utökats och gäller även för gymnasieelever. Föräldrarna betalar cirka 250–300 kronor per timme med rutavdrag.
Företagen som utför dessa tjänster ökar. De fyra största sålde tjänster för över 60 miljoner kronor, en ökning med 40 procent under föregående år.
Lärarförbundet är oroat över utvecklingen, och menar att skolan är underfinansierad och att nuvarande system inte gynnar de grupper som behöver det bäst.
Även Skolverket ser en skillnad mellan de elever vars föräldrar har råd att anlita privat läxhjälp och de som inte har råd att anlita läxhjälpsföretag.
De tio procent av inkomsttagarna som tjänar mest står för 41 procent av rutavdrag i någon form. Kommuner som Danderyd, Lidingö och Täby ligger högt på listan.
Alliansregeringens motiv för reformen sades vara att minska svartarbete. Det finns dock inga siffror som visar att så blivit fallet.
Kontentan av detta blir att segregationen i Sverige ökar genom att den gemensamma statskassan, med dessa så kallade reformer, till största del tillfaller den grupp som redan är välsituerad medan sämre lottade medborgare får skjuta till av det som rätteligen borde tillfalla dem. En omvänd Robin Hoodpolitik, enligt min åsikt.
Nästa år, 2014, är det val. Ska vi låta den politik som råder i dag få fortsätta?
Ulla Martinsdotter
Skellefteå