I en artikel den 24 oktoberbeskriver Mats Ekman hur lätt han kunde få uppgifter om vilka kompetenser som finns bland de asylsökande. Det är jättebra att han visar hur otroligt dåligt vi utnyttjar den resurs som finns bland våra asylsökande.
Mats Ekman menar också att ingen politiker eller tjänsteman ställt den självklara frågan om det bland dessa finns kompetenta personer som kan tänkas ta jobb där vi har svårt att få personal.
Där har Ekman delvis fel. När jag var landstingspolitiker, året var 1999, motionerade jag om att ta vara på denna resurs och då särskilt utbildade läkare, som jag visste fanns inom vårt landsting. Naturligtvis biföll inte den socialdemokratiska majoriteten min motion.
2002 gick mitt förslag att anställa polska sjuksköterskor samma öde till mötes. Det rådde redan då brist på sjuksköterskor i Västerbotten. Vid ett möte med representanter från bland annat Wilkopolska framfördes en önskan om ett långtgående rekryteringssamarbete. Tanken vara att vårt landsting skulle vara med och bekosta svensk- utbildning i Polen för att de sedan kunde anställas i Västerbotten.
I juni samma år återkom jag med frågan då det stod klart att 60 utländska sjuksköterskor skulle börja provtjänstgöring i Norrland, men inte i vårt landsting. Inte heller denna gång var svaret positivt.
Allt detta är historia men jag vill ändå med detta belysa hur svårt det var att påverka den socialdemokratiska majoriteten. Dessvärre har det tydligen inte blivit bättre med åren.
Landstingsrådet Karin Lundström (S) blir djupt beklämd över fallet Khaled.Jag blir djupt beklämd över den tafatthet som ansvariga inom kommun och landsting visar när det gäller dessa frågor.
Dags för ansvariga i såväl kommun som landsting att kavla upp ärmarna och se till att något händer.
Ann-Sofi Löfstedt
Skellefteå