Arkivbild: Scanpix
Efter långa förhandlingar får man knappa tre procent i lönehöjning.
Bra. Men den ena procenten går till att betala mera skatt.
Kvar är två. Passar bra till de två procenten, som riksbanken vill att inflationen ska vara. Och som kan uppnås om Riksbanken höjer räntan och dollar och euro blir dyrare.
Vad har vunnits?
Dessutom: Svenska producentpriser stiger med två procent om lönerna stiger med tre. Kan det ge fler jobb?
Vad har vunnits?
Två procent inflation innebär att de pensionspengar man sparar i år bara är värda hälften när de ska användas.
Vad har vunnits?
En knapp tredjedel av arbetskraften jobbar i kommun och landsting. Det betyder att ”skatteprocenten” enligt ovan räcker lagom till att betala den egna personalens löneökning.
Men till riksbankens inflationsmål och ökningen av svenska producentpriser saknas pengar. När budgetarbetet blir klart på höstkanten måste kommunerna ”alltid” spara två procent.
Hur gör man det i en personalintensiv verksamhet som till stor del består av vård av gamla och sjuka? Att spara två provcent på personaltid betyder 30 000 arbetslösa.
Vad har vunnits?
Måste det vara så här? Måste vi ha löneökningar, som minskar tillverkning i Sverige och höjer priser och som tvingar fram besparingar i offentlig sektor - som inte längre kan tillgripa skattehöjningar. Och ökar dessutom arbetslösheten.
Kan ett bättre system skapas? Kan man tänka sig att avstå från lönehöjningar tills problemet är löst?
Varför inte nu, när inflationen är nära noll på grund av låg ränta och låga priser på euro och dollar?
Jan Torgny, Örebro