Joakim Broman skrev onsdagen den 25 oktober en ledare om resultatet i det japanska valet och Nordkoreas missilskjutningar. Eftersom jag själv har rösträtt i Japan och röstade mot Shinzo Abe och den liberal-konservativa regeringskoalitionen har jag en annan åsikt.
Joakim Bromans uppfattningar om premiärminister Shinzo Abes ambition att ändra Japans pacifistiska konstitution och att rusta upp militärt för att möta Kinas upprustningar samt Nordkoreas kärnvapen- och missilförsök tycks helt korrekta.
Abe betonar detta i budskap till USA:s president Trump och Abe har sa i september i FN att dialogförsök är slöseri med tid och att enbart påtryckningar kan ändra Nordkoreas attityd.
Japan skickar sina försvarsstyrkor till Koreahalvön för att delta i USA:s militära övningar samtidigt som Japan varnar den egna befolkningen genom så kallad ”J-alert”, en signal via mobilnätet som regeringen skickar ut direkt den uppfattat att Nordkorea skjutit iväg en missil.
Precis som Joakim skickligt upptäckt utnyttjade Abe och det ledande Liberaldemokratiska partiet de nordkoreanska missilerna samt folkets oro för att utlysa val och som han vann som förväntat.
För mig är det omöjligt att tycka att rustande och pro-militära Japan är grunden för ett mer stabilt Ostasien. Trots valresultatet tror många japaner att just den militära avrustningen efter andra världskriget möjliggjorde för Japan att få tillbaka förtroendet i det internationella samfundet, och att Japan ska behålla sin pacifistiska ställning så som konstitutionen säger.
Vi är många som är allvarligt bekymrade över utvecklingen som ligger i händerna på Trump, Abe och Kim Jong Un.
Freden kan åstadkommas enbart genom fredliga ansträngningar för att undvika krig. De som förbereder för krig tycks önska krig, helst inte hemma vid, men någonstans i fjärran .
Seiko Matsuda, Boliden