I projektet Hållbar jämställdhet fick Skellefteå kommun en summa pengar för att, som det står på hemsidan, ”verksamheten ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer och inom alla områden”.
Jag undrar lite hur det går med detta för Skellefteå kommun?Hur går det till exempel med att jämställdhetsintegrera tekniska kontorets verksamhet? Hur går det med att jämställdhetsintegrera till exempel snöröjningen som antagligen snart blir ett högst aktuellt ämne?
Det är nämligen så att om man ser på könsuppdelad statistik så inser man snabbt att även om kvinnor och män lever i samma samhälle så lever man på olika sätt och därmed under olika villkor beroende på om man är född som kvinna eller född som man.
Män och kvinnor kör olika mycket bil, män och kvinnor åker olika mycket kollektivt och män och kvinnor jobbar på olika sorters jobb.
Därför påverkas planeringen av snöröjningen av om man tar hänsyn till den könsuppdelade statistiken eller inte.
Jag antar givetvis att Skellefteå kommun vill vara jämställd av demokratiska skäl, men hur långt är man beredd att gå för att det faktiskt ska bli så? Hur mycket ska jämställdheten och ojämställdheten få kosta? Hur mycket kostar ojämställdheten idag och hur mycket kan en omställning till en jämställd kommun få kosta?
Jämställdhet har, enligt mycket forskning, även ett nära samband med ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt. Även det är en ytterligare anledning till att man borde vilja jämställdhetsintegrera Skellefteå kommun på alla nivåer och inom alla områden.
Men hur går det egentligen? Är vi på väg framåt eller undrar vi fortfarande vilket håll framåt är? Vilka nämnder står på tur att jämställdhetsintegreras och hur ser det arbetet ut?
Helena Moen, Ljusvattnet
SVAR DIREKT
Jämställdhet har ett nära samband med ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt. Därför kommer frågan alltid att vara viktig för Skellefteå kommun och för alla våra verksamheter. Det är också en av anledningarna till att vi har engagerat oss i projektet Hållbar jämställdhet. Vi vill att vår verksamhet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv på alla nivåer och på alla områden.
Idag tas frågor upp naturligt i vår verksamhet och det bidrar till konstruktiva dialoger om att förändra det som fortfarande präglas av ojämställdhet.
Utveckling pågår, men det finns också mycket kvar att göra. Jämställdhetsaspekten finns med i våra övergripande styrprinciper och frågan kommer också att vara viktig för målet att ha 80 000 invånare år 2030. I detta strategiarbete kommer vi medvetet att arbeta med jämställdhetsintegrering.
Precis som du skriver, ser mäns och kvinnors resemönster olika ut. Kommunen satsar medvetet på att förbättra gång- och cykelstråken via fler nya och upprustade gång- och cykelstråk, trafiksäkra korsningspunkter, vägvisning, framtagande av cykelplan och hastighetsplan, fler cykelparkeringar med mera. Trygghetsfrågorna är en viktig faktor.
När det gäller jämställd snöröjning så snöröjs prioriterade cykelstråk, busshållplatser och bussgator först och vid lägre snödjup än övrigt gatunät.
Det är mycket svårt att sätta prislappar på jämställdhet och ojämställdhet men generellt kan sägas att ett jämställt samhälle ger vinster på många olika sätt.
Alla förvaltningar och nämnder har satt fokus på jämställdhet. Vi har alla, både som kommuninnevånare och anställda, privat och offentligt, ett ansvar för att öka jämställdheten och på så sätt bidra till ett ännu bättre samhälle för alla.
Tack för att du engagerar dig i denna viktiga fråga. Du är välkommen att höra av dig om du vill fördjupa dig i vårt arbete.
Kristina Sundin Jonsson
Kommunchef