Tänk er för när ni tutar på någon vid ett övergångsställe!
Tio dagar efter att jag opererats var jag ute på stan för att köpa lunch.
Det var min andra promenad på stan sedan operationen och tro mig, man är inte kaxig efter ett sådant ingrepp.
Jag gick väldigt sakta på grund av smärta och rädsla för att något skulle hända med mitt sår.
När jag klivit ut på övergångsstället vid Kanalgatan-Hörnellgatan kommer en bil som stannar, men när jag är på mitten av vägen tutar föraren hysteriskt. När jag tittar dit så gör en person i bilen fula tecken till mig för att få mig att flytta på mig och få mig att gå fortare.
Jag blev så ledsen. Bara för att jag ser pigg ut och inte är så gammal tar denna person för givet att jag ska springa över gatan så hen kan köra iväg några sekunder snabbare.
Jag skulle vilja att alla tar det som hände mig som en lärpenning.
Det kanske inte alltid är som det ser ut och låt människor få ta den tid de behöver för att gå över gatan på ett säkert sätt.