Ordet ”reformation” kommer från latinets ”reformatio” som betyder att återge något dess ursprungliga form. Och vi står snart inför 500-årsdagen av en enskild gestalt, som var så stark i sin tro att han den 31 oktober 1517 spikade upp plakat på kyrkportarna i Wittenberg. Detta vände katolicismen och dess olika destruktiva avarter ryggen, och ändrade även vår egen historia.
Det börjar kännas angeläget att något liknande sker i vårt förträffliga samhällsbygge, där nedärvda negativa tendenser härjar fritt bland våra myndigheter, när ledargestalter saknas.
Vi är ett hårt arbetande folk, som just nu gynnas av en ihållande högkonjunktur. Men det är en nedbrytande upplevelse att se hur skattemedel förslösas till ingen nytta. Det skulle föra för långt att räkna upp allt som cirkulerar i nyhetsflödet och blir presenterat av en journalistkår belagd med munkavle.
Motståndsrörelser med extrema inslag växer, men någon analys av orsakerna uteblir därför att de berör det mest förbjudna. Det grova våldet ökar i förfärande grad med återkommande revolverdueller på gator och torg. Detta kan omöjligen vila på svensk värdegrund.
I det läget väljer rikspolischefen att organisera om myndighetens datasystem och bryta mot förordningar. Beteendet upprepas i flera av våra samhällsorgan, när kommunikation saknas mellan höga företräde för vår nomenklatura.
I Skellefteå har stadens motsvarighet till statsråden beslutat att köra över en folkomröstning, och genomföra det man tänkt sig redan från början, i konflikt med väljarnas krav.
Högmod och arrogans präglar landet, och nu krävs ett stålbad, en reformation, en Martin Luther som rensar upp i tvättbyken. Den nye moderatledaren verkar ha förstått det här.
YNGVE NILSSON, Norsjövallen