Foto: Janerik Henriksson/TT.
En kortare version av denna insändare har publicerats i Norrans pappersupplaga
Det är med stor sorg och besvikelse som jag till sist måste skriva en insändare. Som 4:e generationens socialdemokrat så fick jag växa upp i enkla uppväxt förhållanden i Norrbottens inland.
I min omgivning så genomsyrade Socialdemokratin grundtänkandet, frihet, broderskap, jämlikhet. Min morfar var med och demonstrerade i den stora strejken för skogsarbetarna, där villkoren också förbättrades.
I den by och senare det samhälle jag växte upp i hjälpte man varandra så mycket man kunde. De äldre i min by berättade om socialdemokratins stora roll i att förbättra villkoren för de svaga i samhället. En roll man hade tagit med högsta möjliga ansvar. Ådalen -31, ett mycket viktigt minne.
Jag har arbetat i psykiatrin som psykolog i 21 år och sett hur svångremspolitiken som inleddes 93 påverkat människor. Jag är pappa till en svårt funktionshindrad son. Det är med bestörtning som jag nu ser hur barn, ungdomar, och vuxna med funktionshinder förlorar den hjälp som är avgörande för att få möjlighet att delta på ett jämlikt sätt i vårt samhälle. Hur deras anhöriga pressas att avstå ifrån arbete och inkomst för att ta hand om sina barn, ungdomar, eller vuxna.
För att få familjesituationen att fungera, bryts deras situation sönder ekonomiskt, socialt, psykologiskt. Bryts människor ner för långt, kan vägen tillbaka bli lång. De som inte orkar, måste nu se sina barn och ungdomar flytta till institutioner. Att dessa människor orkar så som situationen nu löpt amok är obegripligt, och många klarar det inte heller. Allt svårare omprövningar visar på rättsosäkerhet och skapar stor otrygghet.
Ni pratar om utredningar som skall rätta till det, men raset sker nu, det finns ingen tid att vänta! Skulle ni kunna vänta, om er dotter eller son förlorade sin rätt till assistans och ni inte hade ekonomiska resurser att klara det, dessutom med en dyster framtidsprognos om hjälp? Är det så, att det bara är de med funktionshindrade i sin närhet som förstår allvaret i den här situationen…?
I mina ögon så har ni socialdemokrater, nu vänt ryggen till dessa, svagaste i samhället. För ni gav Försäkringskassan i uppgift att bryta trenden med fler assistanstimmar, utan att ta hänsyn till att flera av dem som drabbats, är dom som på inget vis kan klara sin vardag själva. Bedömningar görs nu, som inte längre följer den intention som skaparna assistansreformen hade. Individers behov avgörs inte längre av specialister i detta område, utan av jurister och domare i Förvaltningsrätt.
Jag håller verkligen med om att man skall stoppa fusket som förekommit i assistansbranschen. En välfärdsstat, med ansvar för många viktiga sektorer för vår befolkning, har inte råd med att kriminella länsar de offentliga resurserna. Men de kriminellas framfart, är inte den verklighet som jag lärt känna sedan min son föddes.
Jag har lärt känna och träffat fantastiska föräldrar, barn, ungdomar, där alla berörda vrider och vänder på alla krafter de har, för att ge sina barn, ungdomar, vuxna en fin värdig vardag, där det inte råder något tvivel om deras svårigheter.
Ofta har man, frånsett habilitering (med t.ex. sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut, kurator, psykolog, läkare) och barnklinik, kontakt med flera andra vårdinstanser inom olika medicinkliniker, ortopedi, ortopedteknik, kanske neurokirurgen, öron-näsa-hals, hjälpmedelscentral och dataresurscenter (för assisterad kommunikation) m.m.
Stefan Löfven, jag kan inte tänka mig att arbetarna i Ådalen hade vänt de svagaste i samhället ryggen! Det var modiga människor som inte lämnade sin sårade kamrat när de retirerade.
Tyvärr är det vad ni i Socialdemokratin nu har gjort en längre tid med dessa svagaste. Därför är det med sorg jag nu i mitt hjärta lämnar det parti som jag under alla år älskat och varit så stolt över.
Lyssna på Bengt Westerberg, lyssna på forskarna i SNHF (Svenska nätverket för handikappforskare), lyssna på brukarna som fått och får sina liv sönderslagna, lyssna på deras anhöriga, det skulle arbetarna i det gamla socialdemokraterna ha gjort.
Mikael Holmgren, Skellefteå