Bildmontage
Jag läste med intresse Joakim Bromans ledare i Norran den 6 oktober om avreglering. Noterar att han har valt att utelämna en del viktiga detaljer. Det dåligt fungerande underhållet av järnvägen till att börja med, som varken blev bättre eller billigare av privatisering. Men visst har trafiken ökat.
Han tar fram Storbritannien som ett exempel där man fått ordning på järnvägstrafiken efter avreglering, men nämner inte att det var först efter att man återreglerat delar av den.
Apotekets priser har också gått ner, men det beror inte på fler aktörer som han låter påskina utan det beror på att man reformerat prissättningsmodellen för läkemedel med generisk konkurrens. Däremot har det skett en liten prisökning på receptfria läkemedel.
En stor nackdel som uppstått är att priset på receptförskrivna mediciner utanför högkostnadsskyddet varierar stort mellan apoteken. Tillgängligheten har också minskat på så sätt att apoteken har minskat sina lager, vilket innebär att det läkemedel man ska ha inte alltid finns. Tidigare kunde man genom apotekets databas ta reda på om något annat apotek hade varan, det går inte med flera aktörer.
Sedan vill jag påtala att i frågan om bilbesiktningen har det visserligen blivit enklare att få en tid, men att priserna skenar och kvalitén sjunkit drastiskt. Det sistnämnda är dock min egen subjektiva reflektion.
Att besiktningspriserna skulle öka vid avreglering visste man innan det genomfördes. Hur man sen kan få för sig att genomföra något som man vet bara blir mer kostsamt, det övergår mitt förstånd.
Till sist vill jag tacka Joakim för att han inspirerade mig till att ta reda på hur det verkligen förhåller sig.
Göran
Svar direkt
Göran lyfter ett par viktiga poänger som tyvärr inte fick plats i min ursprungliga text: avregleringar är sällan perfekta från början. Det är om inte annat Storbritanniens tågtrafik ett bra exempel på. Först efter justeringar tog det fart på riktigt.
Det stämmer också att apotekslagren minskat på en del håll. Det beror till stor del på att många nya apotek är mindre än de gamla. Ett pris man får betala för fler apotek och längre öppettider.
I båda dessa fall kvarstår min poäng: avregleringarna har, på sikt och på det stora hela, varit mycket positiva.
Något som inte stämmer i Görans svar är att priserna på receptfria läkemedel ökat efter apoteksavregleringen. E-hälsomyndighetens kartläggningär tydlig på den punkten. Jag berörde i min text inte receptbelagda läkemedel på grund av prisregleringen.
Joakim Broman, Ledarskribent på Liberala nyhetsbyrån