Naomi Abramowicz konstaterar i krönika i Expressen 170821 att ”Skolmatsalen är ingen à la carte-restaurang.”
Hon skriver att både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket hävdar att allt fler elever begär specialkost, något som, förutom att det kostar mer pengar, kräver en större personalstyrka för att kunna tillaga de olika måltiderna.
Krönikören drar paralleller mellan föräldraintressen och krav på skolmat, som halal, gluten- och laktosfria måltider och jag instämmer i hennes slutsats att skolbarn, som saknar medicinska intyg på överkänslighet eller allergi, hänvisas att äta antingen ordinarie skolmat eller ett vegetariskt alternativ.
För barn, som äter skattefinansierade luncher, måste det finnas gränser för vad de, eller deras föräldrar, kan kräva i fråga om luncher!
Maria Nilsson, Umeå