En kortare version av insändaren har publicerats i Norran, pappersupplagan
Fyrtio år med Skellefteå Musikskola
Jag har arbetat i fyrtio år på Musikskolan som Instrumentallärare, ett jobb, som givit mej oerhört mycket, och en arbetsplats jag varit stolt över.
Några personliga reflektioner över det som varit och hur det verkar vara på väg att bli.
20 år av Uppbyggnad och utveckling
När jag började arbeta på Musikskolan hade den funnits i drygt tio år.
I början var undervisningen avgiftsfri och alla hade möjlighet att delta oavsett ekonomiska förutsättningar.
Ett långsiktigt arbete hade påbörjats med instrumentalundervisning som så småningom ledde till orkesterspel i Musikskolans regi och andra lokala orkestrar.
Antalet tjänster utökades då uppslutningen nästan var hundraprocentig, till skillnad från idag då avgifter införts då vi märker en tydlig nedgång i elevantalet
Musikskolan är idag inte för alla som den en gång var.
20 år med nedskärningar och avveckling
I drygt 20 år har det dragits ner på antalet tjänster.
Vid exempelvis pensionsavgångar har man i många år inte tillsatt nya tjänster, så det blir inom överskådlig tid en kraftigt decimerad personalstyrka, med ökat arbetstryck för de som blir kvar. Färre barn och ungdomar får möjlighet att delta i våra kurser.
Utredningarna
Vi har sett olika utredningar komma och gå
Det som varit gemensamt för dessa är
om slutsatserna inte blivit de önskade för uppdragsgivarna, har ännu en utredning satts i sjön.
Kulturskolan
Under flera års tid har det varit en trend i landet att konvertera musikskolor till Kulturskolor och det beslöts att detta skulle göras i vår Kommun också.
Detta är i sig inget fel och jag har absolut inget emot andra former av konstnärliga uttryck. (Utbildningar)
När förutom Musikämnet Dans Bild Teater m.m ska inrymmas i en gemensam plattform ska detta orimligt nog finansieras från Musikskolans redan hårt ansträngda budget.
Följden blir ännu en nedskärning.
Spellektioner på dagtid i skolan
Det senaste beslutet om att inte få ledigt från lektioner för att få
instrumentalundervisning verkar sakna en konsekvensanalys.
Vi på musikskolan har inte sett någon sådan. Inte heller ett samråd med berörd lärarkår har hållits vilket resulterar i en odemokratisk överkörning.
Beslutet kan bli ett dråpslag mot den verksamhet som ännu utgör Musikskolan.
Konsekvensanalys
Ett tänkbart scenario är att många av våra elever som har träningar eller andra aktiviteter på kvällstid inte kommer att orka lära sig spela ett instrument eller delta i orkester och samspel i olika genrer. Då sjunker elevunderlaget ännu mer och ytterligare tjänster försvinner.
För oss musiklärare handlar det inte om oviljan att arbeta kvällstid. Det har vi alltid gjort, utan det handlar om vilken musikskola vi kommer att få i framtiden.
Fortsätter vi på den inslagna vägen finns till slut ingen musikskola kvar värt namnet, med ett fåtal elever och en liten personalstyrka som redan idag mår uselt ,där många funderar på att gå i pension i förtid eller byta jobb även om de har tio femton år kvar.
Det ska byggas Kulturhus. Men försämrar man villkoren för musikskolans existens på olika sätt så motverkas det lokala kulturlivet både på kort och lång sikt.
Finns det någon plan?
Vad kommer att hända med Musikskolan?
Medborgarna i Skellefteå Kommun och vi anställda har rätt att få veta.
Det går inte med ord uttrycka musikens betydelse för livskvaliteten
för mej, och de tusentals elever jag mött.
Jan-Åke Wihlborg, Skellefteå
Insändare: Värna om varumärket MusikstadenInstrumentundervisning kräver kontinuitetFörsämra inte återväxten av kulturutövareMusiken höjer kvalitén och resultaten i skolan