Det bjuder mig emot att skylla på den förra regeringen, men många beslut tar flera år innan de slår igenom med full kraft.
Det samhälle vi nu ser är frukten av den avreglering och så kallade outsoursing som Alliansregeringen gjorde. Nu, tio år senare, vi ser hur det lyckades. Jag ska göra en liten lekmannamässig överblick.
Järnvägen.Med hjälp av konkurrens skulle den bli billigare och bättre. Men ett mer kaosartat år än 2017 har vi väl inte haft i modern tid.
Telia.Många aktörer har vuxit upp och konkurrensen är stenhård. Många försäljare skyr inga medel för att få kunder. De drar sig inte för att använda oärliga metoder och lurar ofta äldre personer.
Posten.Priserna har nästan fördubblats men servicen är sämre.
Apoteken.Läkare börjar nu se tecken på medicinförgiftning sedan paracetamol släppts fritt.
Bilbesiktningen.Fler aktörer men högre priser.
Skolan.Friskolor och fler aktörer har gått in i verksamheten. Upphandlingar har inte fungerat. Många aktörer har lovat mer i anbudet än vad de har levererat.
Sjukvården.För en tid sedan avslöjades att en privat kvinnoklinik opererade kvinnor som egentligen inte behövde opereras. Allt för att öka intäkterna.
Jag säger inte att allt detta är privatiseringens fel. Men jag får säga som det heter i politiska sammanhang:
”Det kan inte uteslutas att privatisering har bidragit till att resutatet inte alltid blev så bra.”
Att alltid ta lägsta anbudet borgar inte heller för någon kvalitét. Man får vad man betalar för. Jag vet mycket väl att det mesta med fördel kan drivas privat.
Men ansvaret för skolan och sjukvården måste ligga hos det allmänna. Patienter och elever ska inte vara brickor i ett ekonomiskt/politiskt spel.
Även apotek och Systembolag bör stå under staten, då dess verksamhet är omgärdat med speciella regler.
Ragnvald Nilsson, Bureå