Som hållbarhetschefen försöker Jeanette Skjelmose framhålla Ikea , 25 november,som föredöme när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och miljöskydd. Det är inte konstigt. Det är ju hennes jobb att göra det.
Vi i Jordens vänner Umeå menar att många fakta motbevisar dock hållbarhetschefen. Hela Ikeas koncept bygger på att man placerar ut enorna köpcenter i ytterkanterna av större städer. Tillgänglighet med bil är centralt. Företaget tar minimal miljöhänsyn vid placeringarna, bäckar trädungar och åkermark röjs för att köpcentret och parkeringen ge plats och synliggöra trafikflödet.
Kommuner som konkurrerar om företagets gunst, krattar gärna manegen för företaget långt innan planerna går i lås. Umeå är ett exempel på detta. Ikea kommer att generera ca 3000 extra bilkörningar genom centrala Umeå där trafiken måste minskas med ca 50 procent på grund av dålig luftkvalitet. Ändå har företaget inte lanserat några ”miljöanpassningar” av sin verksamhet.
Bussar, motorvärmare och parkeringstaxor på den enorma parkeringen vore ett minimum kan man tycka. Men några sådana anpassningar har vi inte hårt talas om.
Ikeas affärsidé är fast förankrat i en 50-tals idyll där bilister ska ta sin bil ofta resa långt för att köpa billiga varor. Det bygger på billiga olja och ständig förbrukning av billiga råvaror. Därför deltar Ikea i skövlingar. Till exempel avslöjades det 2012 att Ikea avverkar unik urskog i Ryssland, allt under miljöstämpeln FSC.
Det visar med all tydlighet hur stora problemen kommer att vara att ”miljöanpassa" Ikea. Det görs inte med diffusa märkningar och själv skrytiga uppförandekoder utan kräver en omstöpning av hela affärsidén. Ikeas varuhus kan man köpa toapappersrullehållare för nio kronor eller lådor i babuträ för ynka 99 kronor.
Vem som helst räkna ut att några kedjor i Ikeass produktions- och inköpskedja fått alltför uselt betalt. Och de kan inte vara Ikea som gör grova vinster och ändå glider undan skatt. Trots alla uppförandekoder.
Mattias Nilsson
Umeå