Skulle häromdagen ta en skogspromenad innan inhandling av julmaten. Men istället för den sinnesro jag sökte, hittade jag detta hiskeliga fuskbygge.
Inte nog med att det helt saknar godkänt avlopp och symmetri; byggherren har dessutom till viss del norpat byggmaterial från soptippen. Jag kände genast igen solskydden för bilrutor med Musse Piggmotiv, som jag gjorde mig av med för några år sedan.
Jag betalar skatt för att jag på ett enkelt sätt ska kunna bli av med det jag inte längre vill ha kvar i mitt liv. Inte vill jag snubbla över mina förträngda minnen när jag strövar i skogen.
I dörren till matvarubutiken sitter givetvis en mager byggherre och ber att få ta del av mina surt förvärvade slantar. Hans magra anlete, trasiga kläder och en stuga helt utan snickarglädje visar tydligt på att denna snubbe är helt oförmögen att lägga sina pengar på vettiga saker.
Ja, så var den lilla julstämningen jag hade som bortblåst. Hur kul är det att köpa skinka och julgröt, när man har en mager EU-migrant på näthinnan? Vi vill väl kunna smörja kråset utan att behöva tänka trashanken.
Så här i juletid, kan det vara bra om du tänder ett ljus och tänker på dem som fötts till sämre levnadsförhållanden än dig själv och dina nära.
Det låter fint, men det förändrar inte situationen för någon. Vill du göra skillnad så måste du också agera.
Det är inte tanken som räknas, utan handlingen. Den där hundringen som du betalar till Unicef är bra, inte minst för ditt samvetets skull. Men du kan alldeles säkert göra betydligt mer än så. Kanske du behöver stiga ur din komfortzon, men det är ingen fara.
Ingen kommer att stjäla din lycka eller ditt välmående. Öppna ditt hjärta och ditt sinne, dela med dig av din värme till de som fryser. Det kommer att ge dig värme tillbaka.
Önskar er alla en god jul!
Robert Berglund, Skellefteå