En levande landsbygd förutsätter en kommunal service värt namnet. Lanthandeln är en del som rätt hanterat även kan svara upp mot de servicebehov som finns och som på något sätt måste täckas.
Förutsättningarna för en lanthandel varierar från ort till ort och måste kunna bevaras när avståndet in till tätorten är så långt att personer som bor där inte med lätthet kan komma åt möjligheten att handla mat och den övriga samhälleliga servicen. Det måste anses som ett kommunalt och statligt ansvar att bidraga till detta. En lanthandels överlevnad bygger på köptrohet från de som bor inom upptagningsområdet oavsett om man idag med lätthet kan ta sig till de större köpcentrat. Tiden går fort och helt plötsligt upptäcker man fördelen med närheten till servicen när det inte längre är så lätt att ta sig in till stan. Rätt tänkt och rätt räknat finns det inte tillräckliga motiv att inte handla lokalt.
En lanthandel med en driven handlare kan förmedla i stort sett de servicebehov som uppstår. Jag tänker då närmast förutom dagligvarorna även apotek, post, spel, systembolaget och i de flesta fall även möjlighet att hämta ut pengar. Finns det dessutom besinförsäljning är ju i huvudsak alla servicebehov uppfyllda.
För att lanthadeln ska vara lönsam eller ha möjlighet att överleva måste bruttovinsten för en handel med omsättningen upp till 4 milj kronor ligga på 25 - 28 %. Bruttovinsten är mellanskillnaden mellan det pris handlarn betalar för varorna till grossisten och de intäkter han får genom prissättningen till kund. För de flesta varorna finns det rekommenderade priser till kund som baseras på marknaden i övrigt. Marginalerna kan variera mellan 20 -30 % , men den siffran är långt ifrån sanningen för en lanthandlare.
Detta beror på att från den marginalen måste handlaren ta kostnaden för de varor som vi som konsumenter inte köper. Man kan kalla det svinn eller med ett mera rättvist ord de varor som måste sänkas priset på beroende på kort datum. För att nämna ett exempel, en limpa med 20 % marginal som sälj till halva priset utgör en direkt förlust på 30 %.
För de stora butikerna med flera gånger så hög omsättning är detta marginella förluster men för den lilla lanthandeln kan de vara avgörande för dess existens om omfattningen blir allt för stor. Jag vill säga livsavgörande för den lilla lanthandeln som är så viktig för så många. Bruttovinsten är de pengar som ska betala personalen, kostnader för lokaler, drift, elström, renhållning .m.m .
Sedan finns det olika synsätt hos den som driver handel. Den handlare som är mån om sitt kundunderlag tar större risker när det gäller att ta hem mängden varor som han tror att kunderna vill ha. Den mera försiktiga tar inte hem mera än han tror sig sälja vilket kan innebära att kunden ofta möts av beskedet att nu är det slut på den varan. För den handlarn finns det knappast möjlighet att överleva. Strävan måste alltid vara att öka intäkterna för att nå den nivå på bruttovinsten som behövs för att betala de övriga kostnaderna.
Det är därför av största betydelse att intäkterna från apotek, post, spel och systembolag kan bibehållas. Ett ytterligare tillskott är de bidrag som kommunerna betalar för hemkörning av varor till de som själva inte kan ta sig till butiken oavsett var man bor. För de kunderna fyller också handlarn en viktig funktion både när det gäller tillsyn och kontakter med yttervärden.
Här borde kommunerna göra en omvärdering när det gäller ersättningen storlek för hemkörningen eftersom det är viktig kommunal servicefunktion. Dessutom är hemköringsbidraget som administreras av kommunerna en stödåtgärd som betalas till 50 % av länsstyrelsen. För en kreativt tänkande kommun borde det finnas yttrligare service som borde kunna köpas av lanthandeln i syfte att öka intäkterna och därmed garanterad överlevnad för lanthandeln.
På de orter där kommunen har annan verksamhet i form av skola, dagis och äldrevård måste det ses som en självklarhet att inköpen till verksamheten sker via den lokala handeln. Allt som kan göras för att öka försäljnigsintäkterna för den lokala handeln måste ses som vårt gemensamma ansvar nu och för framtiden
Sven-Olof Dahlgren, Rusksele