Insändare: I vems intresse är det att ordens innebörd byts ut?

Om två år går vi in i den avslutande intensiva valrörelsen 2018. Det finns en risk för att vi får uppleva hur negativa budskap och personangrepp ökar. Jag hoppas att man lär av det vi nu ser i samband med presidentvalet i USA.

En annan trend är att politikerna försämrar sitt förtroende genom att manipulera ord och begrepp för att därigenom försöka ge budskapet en annan förpackning än vad som finns i innehållet. Låt mig ta några exempel:

När vi i demokratiskordning tagit beslut om olika skatter innebär det att de pengar jag betalat in inte längre är mina utan våra gemensamma pengar. Ändå väljer många politiker att tala om att ”vara rädd om skattebetalarnas pengar”. Samtidigt vet man väl att det är den del av inkomsten som inte tas i anspråk för gemensamma behov som är skattebetalarnas kvarvarande pengar.

Avdrag på skatten får man göra för exempelvis räntor och arbetsresor. Ändå används begreppet jobbskatte-avdrag när det i själva verket handlar om ett bidrag och inte är ett avdrag för inkomstens förvärvande. Är ordvalet konstruerat för att det anses finare med avdrag än med bidrag?

När man vill försvara privata vinstintressen inom välfärden sägs det inte vara något problem så länge man kan kvalitetssäkra. Detta trots att begreppet saknar all vetenskaplig täckning.

Det finns ingen mätmetod som kan ställa kvalitet i relation till en viss vinstnivå. I vems intresse används dessa vilseledande resonemang?

Listan på liknande sätt att använda orden på ett orimligt sätt kan göras lång men låt oss hoppas att journalister och partiernas företrädare kan komma överens om att använda orden på ett upplysande sätt inför nästa val och därmed bidra till bättre förståelse och insikt.

Att tro att vi väljare låter oss luras i längden är ett misstag. Den enda vi får är att vi ser en ökad klyfta mellan de valda och de som väljer. Effekten av detta ser jag med ökande oro på.

Hans-Erik Persson

Burträsk