Insändare: I värsta fall kommer sex av tio lärare att lämna yrket

Så kom då ytterligare en satsning på skolan genom lönelyft för lärare. Det låter ju bra att det satsas på skolan men jag ifrågasätter starkt hur genomförandet av detta lönelyft leder till ökade kunskaper hos eleverna.

Regeringen hävdar att ”skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att vända utvecklingen i den svenska skolan”.

Den svenska skolan som i vanlig ordning är i usel form, en ren katastrof. Jag skulle vilja påstå att de flesta lärare som väljer att vara kvar i våra skolor är skickliga och engagerade. Synnerligen de som är behöriga och har arbetat några år.

Därmed är rimligen alla berättigade till ett lönelyft.

Det finns dock kriterier för att man ska komma i fråga. Tre obligatoriska och minst ett av fyra ytterligare kriterier. Okej, nu börjar det bli intressant.

Kriterier bör vara tydliga och mätbara för att kunna användas som bedömningsunderlag ifall man ska belöna några med en så pass stor löneförhöjning som 3000 kr/månad.

De obligatoriska kriterierna säger sammanfattningsvis att läraren ska arbeta med undervisning/uppgifter som hör till undervisningen, vara särskilt kvalificerad för verksamheten och undervisning som bedrivs samt ha visat intresse för och god förmåga att utveckla undervisningen enskilt och med kollegor.

Jag hävdar att de tre kriterierna är krav för att kunna arbeta som lärare i Sverige idag. Vi jobbar som lärare. Vi är utbildade för uppdraget och skyldiga att hålla oss uppdaterade om utvecklingsmöjligheter.

Vi arbetar regelbundet under k-dagar och, tillsammans med kollegor, kontinuerligt för att utveckla vår undervisning så att de gynnar eleverna i deras väg mot målen. Vi deltar i de gemensamma utbildningar som hålls för samtliga lärare i kommunen då och då.

Alltså: ALLA behöriga lärare uppfyller de tre obligatoriska kriterierna.

Så till det fjärde kriteriet. Där kan man i princip välja mellan att, återigen, vara mycket duktig på att utveckla undervisningen eller att hjälpa andra att utveckla sin undervisning eller att ”ta ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer”.

Som sagt, vi arbetar ständigt med utveckling av vår undervisning, både enskilt och med varandra. Jag är inte på det klara med vad som avses med ”särskilt komplicerade undervisningssituationer”, men anser att undervisning i helklass med många elever på olika nivå, med olika svårigheter, behov och motivation i sig alltid innebär en ”särskilt komplicerade” undervisningssituation.

Slutsats: varenda lärare med utbildning och lite erfarenhet är värd ett lönelyft. Det borde ha spridits ut på alla, en tusenlapp var. Istället gjordes, som vanligt, ett urval på diffusa grunder.

Ett urval som i värsta fall leder till att de 6 av 10 lärare som överväger att lämna yrket (källa: Lärarförbundet) väljer att göra slag i saken.

Kanske var det dessa 60 procent som blev utan. Sliter man som den genomsnittlige läraren gör varje dag och får veta att man ändå inte är särskilt bra på sitt jobb så kan man börja fundera över om man verkligen valt rätt yrke. Man verkar ju inte besitta den kunskap eller förmåga att utveckla som efterfrågas.

Vi väntar spänt på det uppsving i kunskaper som detta lärarlönelyft för vissa kommer att leda till.

En lärare