Minns ni Skelleftebor, hur jobbigt det var att söka arbete första gången? Eller andra? Tredje? Vad jobbigt det var. Att det inte fanns ett kulturhus! Eller när ni sökte lägenhet? Och inte fick nån på sju år. Visst kändes det hemskt att det inte fanns ett kulturhus då? Eller när era barn fick byta skola för att er lades ner. För att det inte fanns något kulturhus. Eller när en närstående blev svårt sjuk. Och det inte fanns något hospice. Då saknade man ett kulturhus!
Minns ni när era farföräldrar inte fick ordentlig mat på sitt boende? Då hade det suttit fint med ett kulturhus. Eller när färdtjänstavgiften höjdes! Tänk om man haft ett kulturhus då.
Minns ni när det snöade helt vansinnigt och man körde fast överallt? För att det skulle sparas in på snöröjningen? Då hade ett kulturhus gjort allt lättare.
Ja. Vi har alla längtat efter det som gör att vår stad kan hantera 80 000 invånare. Det som ska göra oss trygga, friska, utbildade och glada. Det viktiga, som borde prioriteras framför allt!
Det man frågar efter när man funderar på att flytta till en stad är såklart inte hur barnomsorg och skola fungerar. Man struntar i hur äldreomsorgen ser ut. Man bryr sig inte om det finns bostäder eller ej. Men att det finns ett kulturhus, det är av största vikt!
För ärligt talat: Vem behöver arbete, snöröjning, bostad, skola, hospice eller äldreomsorg?
Huvudsaken att vi får ett kulturhus. Huvud- saken att #skelleftelever. Då behöver inget annat funka.
Ropen skalla, kultur åt alla!
#Skellefteprioriterar