Skellefteå kommun står inför ett viktigt beslut, att bygga ett kulturhus. Innan man fattar detta har man säkert gjort en ordentlig konsekvensanalys av hur detta påverkar kommunens övriga verksamhet. Tyvärr har det inte kommit fram i de artiklar som gått att läsa i Norran. Därför vore det bra om kommunledningen kan besvara några frågor.
1.Vilka kommuner av Skellefteås storlek har ett kulturhus, och som inte gett högre kostnader än planerat? Vilka kommuner har lyckats få ett netto på anordnandet av större konferenser och evenemang?
2.Kommunen ska låna pengar till investeringen. Vilken årlig kostnad räknar man med för amortering och ränta? Från vilken verksamhet ska dessa pengar tas?
3.De blivande hyresgästerna beräknas behöva 30 miljoner extra till hyra i kulturhuset. Från vilka verksamheter ska denna summa tas?
4.Hur mycket räknar man med att driftskostnaden ökar, jämfört med dagens driftskostnader?
5.Om man inte räknar med att minska anslagen till andra verksamheter, med hur mycket räknar man med att behöva öka kommunalskatten?
6.Kommunen har som mål att öka antalet medborgare till 80 000. För att klara detta har man säkert gjort en omfattande enkätundersökning som visar vad eventuellt framtida och nuvarande invånare tycker är viktigt att kommunen satsar på, för att det skall vara attraktivt att bo här. Exempelvis barnomsorg, skola, äldreomsorg, infrastruktur och kulturhus. I denna har man säkert också rangordnat de olika verksamheterna.
Resultatet från enkäten bör redovisas så att kommunmedborgarna förstår att kommunledningen verkligen satsar ordentligt på sådan verksamhet som de flesta anser vara av allra största vikt.
En förutsättning för att sund ekonomi är att inte låna till annat än det man absolut behöver. Sparar man i förväg till det man vill ha, kommer man att ha råd med så mycket mer, genom att man slipper räntekostnaderna.
BN
Svar direkt
Hela vår verksamhet är viktig. Forskning visar att kultur bidrar till ett områdes attraktivitet. Det ger en positiv utveckling med fler arbetstillfällen, fler besökare och påverkar valet av plats att bo på.
Därför är det svårt att ställa saker mot varandra. Det kommer att behövas satsningar och prioriteringar inom alla verksamheter för att vi ska nå våra mål.
I projektet har erfarenheter från andra städers byggande av ett kulturhus samlats in, och det finns exempel som inte kostat mer än planerat, till exempel Luleå.
Analysen har resulterat i ett koncept för Skellefteå och förutsättningarna här. Därför är förslaget att ett vidbyggt privat hotell ska ansvara för kongress- och mötesverksamhet.
Kulturhusets bas är de fyra verksamheterna Museum Anna Nordlander, Skellefteå konsthall, stadsbiblioteket och Västerbottensteatern. Utöver dessa kommer även olika typer av gästspel och uppvisningar – föreningar, professionella, amatörer, kommersiella, ideella – att ta plats och berika huset.
Kulturhuset föreslås byggas och ägas av Fastighets AB Polaris. Hur mycket egna eller lånade pengar som bolaget ska använda är inte fastställt . Kommunen, som äger Polaris, har krav på att samtliga investeringar inom bolaget ska ge avkastning.
Den preliminära driftkostnaden för kommunen har beräknats utifrån investeringsutgiften, vilket ger en ökad kostnad på cirka 30 miljoner kronor per år. Resterande kostnader ska i den preliminära beräkningen finansieras via externa intäkter.
Fortfarande återstår arbete med att fastställa den slutliga finansieringslösningen för kulturhuset.
Budgeten för Skellefteå kommun bestäms årligen i budgetarbetet där vi politiker prioriterar hur fördelningen ska se ut. Kommunalskatten planeras inte att höjas utifrån denna satsning.
Läs mer om projektet på skelleftea.se/kulturhuseller kontakta oss för mer information.
Lorents Burman (S)
Monica Widman Lundmark (S)
Andreas Löwenhöök (M)
Agneta Hansson (V)
Carina Sundbom (C),
Andreas Westerberg (FP)
Hans Brettschneider (MP)
Lennart Hägglund (KD)