Foto: TT Redigering 1.
Vi kör bil till jobbet, träningen och till affären. Vissa väljer att köra bil två kilometer till jobbet.
Jag ser skräp i naturen. Förpackningar som sedan finns kvar och förstör vår natur och skadar djur och andra levande varelser.
Miljön är en stor fråga. Alla växthusgaser vi släpper ut ökar på den globala uppvärmningen. Det leder till att isar smälter, landsdelar dränks, människor tvingas flytta och att naturkatastrofer blir fler och större.
Är det verkligen vårt ansvar att ta hand om vår jord? Vi kommer förmodligen ändå inte att drabbas. Problemen kommer i framtiden, när vi ändå är borta. De som drabbas i framtiden får väl ta itu med problemen när de kommer, eller? Livet handlar om att leva i nuet och göra det som är bäst just nu.
Fågeln som sväljer en bit av min plastpåse och som sakta kvävs till döds. Det är fågelns problem inte mitt.
Varför gör vi då som vi gör? Varför slänger vi inte skräpet i papperskorgen, cyklar till jobbet, tar bussen istället för bilen? Är det svårt? Kostar det mer pengar? Nej, egentligen inte.
Så varför tar många ändå bilen? Det är enklare och bekvämare med bilen helt enkelt. Vi är inte tillräckligt mogna att förstå att vi inte hela tiden kan tänka på oss själva.
Visst, det är svårt att verkligen förstå miljöproblemen och hur stor påverkan de faktiskt har på oss. Jag förstår det inte riktigt själv, men jag förstår inte heller hur vi människor kan vara så smarta men samtidigt så dumma. Vi har utvecklat städer, industrier, tekniker, livsmedel, hus och bilar. Vi har uppfunnit mediciner som kan bota dödliga sjukdomar. Vi kan till och med flyga bland molnen.
Men ändå är vi inte tillräckligt smarta för att förstå att för att jorden ska kunna ge oss syre och näring så måste vi ta hand om den. Hur kan vi inte förstå det?
Det gör mig rädd och orolig att vissa människor inte bryr sig. Men vad vet jag.
Jag är bara ett barn.
Miriam Lundqvist, Burträsk