Arkivbild: Linnea Järkstig/TT Foto: LINNEA JÄRKSTIG / TT.
Den nuvarande samhällsmodellen är i grunden en tillväxtdriven modell med "arbetslinjen" som grund. Modellen har fungerat under lång tid, i princip över hela världen där arbetet har blivit utfört inte bara av människan utan av olika utförare alltifrån hästen, slutet på 1800-talet till robotar på 2000-talet. Modellen bygger i grunden på att tillväxten ökar kvantitetsmässigt i ekonomiskt och resursmässigt hänseende. Nu är människan som utförare av arbete ifrågasatt när framtida systemlösningar blir möjliga och kan frigöra mycket av mänskligt traditionellt arbete.
Den nuvarande samhällsmodellen driver bla konsumtion, produktion ( även förmögenhetsvärde stiger pga det) i en ökande grad, vilket gör att resursförbrukning generellt ökar till nya nivåer.
Men är modellen hållbar, nyttig och motiverbar i en framtid ?
Redan idag kan vi med "nya systemlösningar" utvecklade med "resursoptimerat" tänkande minska onödig resurs -användning och -förbrukning. Det är vad de nya tekniska lösningarna kommer att bidra till.
Några framtida samhällssystem eller samhällstillämpningar kan illustrera detta.
Exempelvis kan ett framtida abonnentbaserat och realtidsbaserat transportsystem, nationellt eller globalt verka i samhällets tjänst. Med systemet behöver inte medborgare äga bilar privat utan blir abonnenter i transportsystemet som äger olika typer av transportfordon.
Genom resursoptinerade transporter minskar antalet fordon (bilar) sannolikt ca 60-80 % i förhållande till hur nutidens transportsystem fungerar.
Transporterna blir resurseffektivare, säkrare och billigare än med dagens transportsystem.
Men en sådan klok, resurseffektiv, miljöeffektiv, kostnadseffektiv lösning blir knappast möjlig i den nuvarande BNP ( summan av alla varor och tjänster ett land producerar per år) drivna värld (där BNP ska öka) vi lever i eftersom BNP skulle minska med resursoptimerande system.
Ytterligare exempel på ett samhällssystem som kan förändras är utbildningssystemet, vilket är förlådrat i nuvarande form jämfört med ett framtida utbildningssystem där individbaserad undervisning (distansoberoende) bedrivs istället för som i den nuvarande gruppbaserade klassrumsundervisningen.
Det nuvarande systemet ger sannolikt inte den utbildningskvalité eller de utbildningsresultat som ett individorienterat system kan ge.
Med interaktiva videoinspelningar av en lektion där ett realtidsbaserat direkt lärarstöd ( typ skype) integreras som en del i systemet får varje deltagare en absolut likartad och individuell inlärning som är nära nog omöjlig att skapa i en klassrumsliknande miljö.
Gruppaktiva moment bör givetvis inte uteslutas utan ingå som en del i utbildningen, där medlemmarna samverkar gemensamt.
Möjligen måste en ny samhällsmodell från grunden utvecklas där nya framtida systemlösningar med ett helt "nytt tänkande" blir verklighet.
Att inom ramen av dagens modell möjliggöra nya systemlösningar med resursoptimering och därmed som en konsekvens frigöra människan från onödigt arbete kräver att en grundtrygghet finns för varje medborgare. Dessutom måste BNP tänkandet förändras.
Därför är en framtida modell möjlig med den existensgrundande tanken där arter som människa, djur och natur existerar i verklig mening på jorden så länge jorden existerar.
När politiken utgår från en sådan modell, "existenslinjen" med en grundtrygghet till varje medborgare (förslaget om basinkomst är lite i den riktningen) blir det lättare att motivera och genomföra förändringar av samhället med exempelvis resursoptimering som en naturlig del av tänkandet.
Det ger en mer anpassningsbar modell för framtid som dessutom skonar planeten genom att hushålla med resurser och motivera smarta lösningar av samhällsutveckling till allas fördel. Modellen håller för ett resursoptimerat tänkande och för utveckling. Varje medborgare får en bättre service med högre kvalitet till ett lägre pris och med ett optimalt resursutnyttjande.
Samhällsystemet blir dessutom vida överlägset dagens samhälle i nuvarande form som inte förmår utföra det som de nya samhällssystemen kommer att klara.
Jerry Nilsson,Gällivare