Som många vet är det redan nu rätt stökigt att söka vård. Långa väntetider, både till vårdcentral och remitterande undersökningar på sjukhus. Vill vi verkligen att det ska ta längre tid och vara mer osäkert att söka vård?
Det vill tydligen Västerbottens läns landsting i och med beslutet att konvertera 12 tjänster från biomedicinsk analytiker till medicinska biologer, för att råda bot mot den brist av biomedicinska analytiker som finns idag. "Varför är det brist på biomedicinska analytiker? Vad är en biomedicinsk analytiker? Vad tillför de i vården?" undrar säkert många av er nu.
Biomedicinska analytiker är en legitimerad yrkeskår som är ett av de viktigaste kugghjulen i vården. Biomedicinska analytiker anses vara experterna på att ta blodprov och de analyserar alla prover tagna på de som söker vård.
Biomedicinska analytiker kan även utföra analyser på patienter, så som EKG, och de resultat man får från analyser av patient och prov är ett stort underlag för läkare att sätta en diagnos.
Av alla diagnoser fås 70-80 % från analyser som biomedicinska analytiker gör. Biomedicinska analytiker är doldisen i vården, vilket också gör att det är en stor brist av de som utbildar sig och arbetar som biomedicinsk analytiker.
Då väljer landstinget att hellre anställa andra, "med likvärdig utbildning", istället för att ge den kompetenta, legitimerade yrkesgruppen bättre arbetsvillkor. Istället för att höja lönen, ge möjlighet till karriärvägar och bättre arbetsförhållanden ska man täcka upp hålen med icke kompetent personal. Hur kan detta vara patientsäkert?
Varför skapa ytterligare en flaskhals i vården där kompetent personal ska spendera sin tid till att utbilda icke kompetent personal på arbetsplatsen istället för att få utföra sitt arbete?
Landstinget har gjort en riskanalys för att utreda om patientsäkerheten hotas av att anställa medicinska biologer. Dock gjorde den riskanalysen på en medicinsk biolog med fyra års erfarenhet inom just laborativt arbete och man valde att göra riskanalysen på de laborativa metoden som den medicinska biologen hade arbetat med i fyra år. Alltså kan man inte säga att det är en bred eller särskild objektiv riskanalys som utförts, utan den kan anses undermålig.
Ett bättre sätt för landstinget att lätta arbetsbördan för befintliga biomedicinska analytiker är att utreda vilka arbetsuppgifter som är onödiga för biomedicinska analytiker att utföra. Ett bättre sätt för landstinget att locka fler biomedicinska analytiker är att höja lönen, skapa karriärvägar och förbättra arbetsförhållandena, visa att de uppskattas!
Annars kommer vi gå en osäker och tidsödande vård till mötes.
Jennifer Arnqvist,leg. Biomedicinsk analytiker, Transfusionsmedicin, NUS.
Johanna Berg, leg. Biomedicinsk analytiker, Transfusionsmedicin, NUS.
Marianne Thynelius,leg. Biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi, NUS.
Mikaela Kinnunen, leg. Biomedicinsk analytiker, klinisk genetik, NUS.