Bildmontage. Arkivbild: Scanpix
Hallå ansvariga för skolan i Arvidsjaurs kommun!
I en insändare i en av våra lokaltidningar, med utgångspunkt från nedläggningen av skolan i Moskosel, kommer det plötsligt fram saker som varit okända för allmänheten och sannolikt även för många politiker.
Man får det bestämda intrycket att föräldrar och barn har blivit förda bakom ljuset av ledningen.
Allt tyder på att utredningen om skolan i Moskosel var mycket bristfällig och ensidig, och det torde även alla som röstade ”ja” instämma i. Vem ansvarade för den?
Enligt insändaren går ett antal elever från Moskosel i de två femteklasserna i Arvidsjaur. Nu plötsligt ska det bli tre sjätteklasser till nästa termin.
Meningen var att spara pengar och stoppa in eleverna i befintliga två klasser, vilket man klarat av under vårterminen. Vem har beviljat medel till tre klasser?
Nu blir det i stället en ordentlig fördyring och medel flyttas till centralorten, vilket är ett hån mot Moskoselsborna. Politikerna fick inte vetskap om detta före nedläggningsbeslutet. Eftersom ekonomin för skolan i Arvidsjaur är under isen, minus nio miljoner kronor back, måste man fråga sig varifrån pengarna ska tas?
Självklart måste något annat stryka på foten. Vad? En viktig fråga som måste besvaras ärligt.
Barn som går i lokaler i kvarteret Skogen har plötsligt ingenstans att ta vägen efter det att kommunen sålt, förmodligen till ett reapris, hela kvarteret.
I stället står kommunen inför miljonkostnader när man måste bygga nytt, eller hyra in sig i privata lokaler.
Tips: Flygskolans lokaler står ju tomma och kostar kommunen miljontals kronor. Varför inte flytta en hel kontorsavdelning dit och därmed frigöra lokaler för de små barnen.
Oroad skattebetalare
SVAR DIREKT :
Barn och utbildningsnämnden sparar i stort sett inget på nedläggningen av skolan, och det har heller inte varit målet. Det är alltså inte av ekonomiska skäl som Klockarbackeskolan läggs ner.
Från höstterminen är det inte ens 2 elever per klass och det ser inte bättre ut på sikt. Barn behöver andra barn på samma utvecklingsnivå att interagera mot. Barn behöver helt enkelt kamrater för att den sociala utvecklingen och inlärningen ska vara optimal.
Den nya sk kunskapsskolan innebär att barnens kunskaper ska mätas och betyg ska ges i åk 6 baserat på vad hen lärt fram till dess. I betygskriterierna för de olika ämnena framgår vad som krävs för de olika betygen. För ett A-betyg krävs mycket av samspel med andra elever framförallt vad gäller redovisningar. Det gäller i de flesta ämnena. Vi kan inte klara kvalitetskraven och uppnå kunskapsmålen med allt för få elever. Den nya skolan ställer höga krav på behörig personal. Små skolor blir extremt sårbara.
Alla barn i kommunen ska ha rätt till en i alla avseenden bra skola. Arvidsjaur har 2010 och 2011 utsetts till bästa skolkommun. Vår ambition är att vi även framöver ska ligga högt i jämförelse med andra kommuner. Detta trots att vi har en tuff ekonomisk situation framöver med ökade statliga krav och minskade intäkter.
Glesbygdens avveckling är något som pågått i decennier. De senaste åren har det skett i en allt snabbare takt. Små glesbygdskommuner har varit stora förlorare i skatteutjämningssystemet. Så är läget i hela landet. Högerregeringen väljer att satsa på sänkta skatter, jobbskatteavdrag, sänkt krogmoms, RUT och ROT. När statens inkomster sjunker så finns det mindre att fördela vilket märks tydligt i Arvidsjaur kommun. Samtidigt ökar kraven från staten på kommunerna av vad som ska göras.
Kommunen måste se över alla kostnader. Därför ses det totala behovet av lokaler över. Beslutet är att göra sig av med alla de lokaler som inte behövs. Fullmäktiges majoritet beslutade att sälja Kvarteret Skogen. Ett beslut som bl.a jag och övriga V-ledamöter röstade mot. Nu är Skogen sålt och vi ska lösa lokalbehovet på bästa sätt. Sådana är demokratins spelregler.
Insändarskribenterna menar att Moskoselskolan de senaste åren hållit budgeten och till och med haft ett överskott. Det stämmer. Det är nämnden som fastställer internbudgeten och det har vi alltså klarat bra. Eventuellt har budgeten varit för väl tilltagen. Det är också så att för en större enhet med många elever är det svårare att hålla sig exakt till tilldelad ram. Budgeten är trots allt ett instrument som bygger på antaganden och där en elevs speciella behov kan innebära stora kostnader som vi måste klara av.
Utvecklingen är sannerligen inte rolig för Moskoselsområdet men skolans överlevnad måste utgå från barnens behov, kraven på kunskaper och kvalitet. För att utveckla Moskoselsbygden behövs andra satsningar och en positiv inställning.
Jag hoppas att insändarskribenterna kan höra av sig till mig eller till de tjänstemän som ansvarar för verksamheten så att vi får svara på uppkomna frågor. Jag ser fram mot att vi tillsammans kan lösa skolans utmaningar.
Britt-Inger Hedman
Ordförande
Barn-och Utbildningsnämnden Arvidsjaur