Luleå kommun har tolv kommunikatörer, Umeå 28 och Skellefteå kommun har 14.
Gör en kommunkommunikatör något för oss skattebetalare? Om organisationens verksamhet ifrågasätts är det ofta kommunikatörer som hanterar mediakontakterna.
En kommunikatör är, som jag förstår det, en anställd som ska vända något negativt till något positivt. Men hur använder man då en kommunkommunikatörer?
I en tidning beskrivs beskriver deras uppgift som "att påverka bilden av staden i pressen och media och bland allmänheten för att göra reklam för kommunen och dess styre".
Rädslan kryper närmare när jag sedan läser ”det är ett demokratiskt problem när det offentliga använder kommunikatörer för att motarbeta kritiskt granskande och skönmåla bilden av den egna verksamheten”.
Jag tror inte att Skellefteå kommun skiljer sig nämnvärt i användandet av kommunikatörer från andra kommuner.
Politiker och tjänstemän använder sig av dessa kommunikatörer som ett självklart redskap när man bemöter medborgare eller media.
Skulle inte heller förvåna mig om politiker och tjänstemän har dessa kommunikatörer som spökskrivare när man vill ändra medborgarnas uppfattning om något som har gått fel.
Utan att vara säker kan det även vara så att när det ställs en interpellation till fullmäktigen så har man använt en kommunikatör för att skriva ihop svaret som presenteras.
När Sverige använder denna yrkesgrupp till att påverka påminner det om propaganda. Propaganda skiljer sig avsevärt från reklam.
Till sist skriver tidningen "skattepengar slösas bort på grund av felaktiga beslut, dåliga analyser, slarv och ren korruption"
I den kommun som tidningen är verksam har stora problem med just detta.
En annan reflektion är att man inte har sett någon artikel eller framställan där man har skrivit under med yrkestiteln "kommunikatör, Skellefteå kommun”
De verkar vara väldigt anonyma.
Lennart Gustavsson, Tuvan
Svar direkt:
Skellefteå kommun står, precis som övriga Sverige, inför stora samhällsförändringar och digitalisering. Det gör att behovet av kommunikation ökar.
Kommunen har ett informationsansvar som innebär att vi ska informera våra invånare, medarbetare och media om aktuella händelser, hantera kriser, beslut som fattas, erbjuda valmöjligheter och dialog enligt krav i lagstiftningen.
Krav på snabbhet är höga. Kommunikationen sker bland annat via webb, sociala medier, tidningar, nyhetsbrev, pressmeddelanden, möten, invånardialoger, e-tjänster.
Mängden informationskanaler växer enormt snabbt och det blir allt svårare för människor att veta var de ska hitta saklig och objektiv information. Dessutom ställs krav på kommunikation på flera olika språk och till olika målgrupper.
Kommunikatörerna arbetar efter yrkesetiska normer som innefattar att förmedla en sakligt korrekt bild av verksamheten och att basera informationen på fakta. Dessutom ska så mycket information som möjligt vara tillgänglig och begriplig. Invånarna ska ha tillgång till relevant och allsidig information.
Därmed bidrar vi till det öppna och demokratiska samhället. Kommunen är en komplex organisation med flera verksamheter, att kommunikationen fungerar både internt och externt är en grundförutsättning för effektivitet, engagerade anställda och nöjda invånare.
En kommunikatör är sällan avsändare av en text utan förmedlar det kommunen vill ha sagt utifrån exemplevis fattade beslut.
Självklart hjälper även kommunikatörer, precis som alla tjänstepersoner, våra politiker om de vill ha hjälp i sakfrågor.
Gabriella Hahr Werkmäster, kommunikationschef, Skellefteå kommun