Insändare: God miljö i evighet

På insändarsidan har det klagats på kyrkogårdar, på lutande gravstenar, oklippta gräsmattor och så vidare. Men istället för att satsa mer pengar på dessa borde vi väl se över begravningssederna? Är det rimligt att fortsätta satsa på ristade stenar och standardblomster?

De jättelika gräsmattorna ska gödslas, klippas, putsas, vattnas hela sommarsäsongen. Häckar klippas. Grusgångar krattas.

Hur mycket koldioxid går inte ut i luften när gräsklippare och andra maskiner ska snurra runt alla kanter? Hur mycket vatten kunde sparas, hur mycket blomgödning och bekämpningsmedel kunde undvikas om vi valde andra lösningar.

Engagemanget för gravplatser har minskat. De flesta efterlevande sköter dem inte själva utan betalar och lämnar allt till kyrkorådet.

Det finns redan alternativ till gravstenar, som minneslundar. Säkert kan även digital teknik användas för att ge oss bättre och mer tillgängliga minnen efter de döda.

Man kunde börja med att fotografera av dagens gravstenar och bygga upp digitala arkiv med mycket mera och lättillgänglig information. Samtidigt skulle vi då gynna våra efterkommandes liv, genom minskade utsläpp.

Svenska kyrkan berömmer sig ibland av att vara miljövänlig, men när tar man itu med detta vårt stora miljöproblem?

Ren luft

Svar direkt

Vår sista vila ska orsaka så liten miljöbelastning som möjligt. Det är utgångspunkten för insändaren och samma inställning har Svenska kyrkan.

Vi arbetar därför på flera sätt för att nå det målet. Samtidigt måste vi respektera allmänhetens och sorgehusens önskan att få begrava och sörja på ett sätt som de själva valt.

Förändringar i begravningsritualer sker mycket långsamt. Det tog exempelvis nästan 100 år att få kremation allmänt accepterat.

Våra kyrkogårdar är också ofta kulturhistoriskt värdefulla och måste därför underhållas på det sätt de anlades för att bevaras för framtida generationer.

Kyrkogårdarna vårdas idag som regel helt utan vare sig kemiskt växtskydd eller konstgödning och en övergång till förnyelsebara bränslen i maskinpark och på krematorier pågår.

Många kyrkogårdar är certifierade i Kyrkans miljödiplomering där en miljörevision genomförs varje år för att säkerställa att förvaltningen hela tiden minskar sin miljöbelastning.

För att uppmuntra till nya typer av gravstenar har Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation utlyst en designtävling för alternativa material och miljövänligare gravanordningar.

Av 260 inskickade förslag ställs de närmaste veckorna 15 förslag ut på Liljevalchs konsthall i Stockholm och i november koras en vinnare på Kyrkogårds- & begravningsmässan i Göteborg.

För den miljömedvetne finns idag förutom minneslund också askgravlundar och askgravplatser att välja på. Dessutom finns möjligheten att sprida askan i naturen efter tillstånd från länsstyrelsen.

Svenska kyrkan arbetar i både ord och handling för att vi inte ska vältra över kostnaden för jordens framtid på våra barn och barnbarn.

Staffan Lundstedt

Hortonom och kyrkogårdskonsulent

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation