Fina bänkar och stolar kastades

KLEMENSNÄS ÅVC. Varför kassera det som fungerar, frågar skribenten. Skellefteå kommun svarar. Arkivbild: Lars Eriksson

KLEMENSNÄS ÅVC. Varför kassera det som fungerar, frågar skribenten. Skellefteå kommun svarar. Arkivbild: Lars Eriksson

Foto: KLEMENSNÄS ÅVC. Varför kassera det som fungerar, frågar skribenten. Skellefteå kommun svarar. Arkivbild: Lars Eriksson

Not Found2015-11-03 04:56
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag var till återvinningscentralen i Klemensnäs återvinningscentral och råkade där se vad kommunen kastat. l containern för metall låg en halv klassuppsättning av nya stolar och bänkar.

Man kunde inte se något nerslitet eller skadat på bänkskivor. De verkade helt nya. Hur kan detta få ske? Visst bör det finnas ett uns av sunt förnuft hos ansvariga och vaktmästare?

Även om möblerna inte behövs för dagen, så sparar man till nästa läsår eller till annan skola. Här kunde många äldre inredningar förnyas.

Ska kommunen slänga all mer eller mindre obetydligt använd inredning när nya skolor tas i bruk?

Som skattebetalare tycker jag borde vara straffbart att slänga fullt användbar utrustning. Man hör ofta att Skellefteå är en rik kommun men lika ofta attolika enhet r måste spara för att det inte finns pengar. Vem och vad ska man tro?

Ni som styr ekonomin, kanske inte har det helt lätt alltid, men skickar naturligtvis pengar där det syns och passar er bäst. Är stilen lika i stort som i smått?

KV

Svar direkt

Jag har pratat med alla ledare för kommunens skolor i Ursviken och de har i sin tur kollat med personal och skoltekniker. Vi har inte kastat några nya bänkar eller bord. Det enda som kastats den sista tiden är en trasig bänk och några gamla plaststolar.

Vi känner inte till om det kan vara andra verksamheter i Ursviken som har kastat bänkar och bord.

Susanne Marklund

Områdeschef öst

Skol- och kulturkontoret

Skellefteå kommun

undefined
KLEMENSNÄS ÅVC. Varför kassera det som fungerar, frågar skribenten. Skellefteå kommun svarar. Arkivbild: Lars Eriksson
Läs mer om