När det är för få distriktsläkare får andra yrkesgrupper göra läkarnas jobb, påpekar skribenten Foto: Claudio Bresciani /TT Foto: Claudio Bresciani/TT.
Andreas Löwenhöök vill, enligt artikeln Sämst i länet på läkarbemanning (Norran 24/10), jobba på att andra yrkesgrupper ska överta en del av läkarnas arbetsuppgifter för att minska läkarnas arbetsbelastning.
Att arbeta som övrig personal på en hälsocentral i Skellefteå med låg läkarbemanning innebär att jag får ta ett stort ansvar och delvis redan har tagit över ansvaret för vissa arbetsuppgifter som läkare tidigare utfört, helt i linje med det som Andreas Löwenhöök önskar.
I läkarbristens spår har sedan flera år tillbaka överföring av arbetsuppgifter smugit sig på. Helt enkelt för att läkare inte funnits att tillgå. Även överföring av arbetsuppgifter genom strukturerade förändringar i organisationen har genomförts.
En hälsocentral i Skellefteå har exempelvis på ett år minskat läkarbesöken med 1 000 genom så kallad triagering och teamarbete vilket medfört att besöken hos distriktssköterskor ökade med 1 500.
Det har inneburit mer avancerade arbetsuppgifter och ökad arbetsbörda för distriktssköterskorna men, föga förvånade, utan någon ekonomisk ersättning eller möjlighet till löneöversyn.
Som anställd i primärvården vill jag självklart att vi ska få en bra läkarbemanning, men i väntan på den ser jag tyvärr risken att inte bara de kvarvarande läkarna utan även övrig personal kan knäckas av arbetsbördan.
I ett inslag i Västerbottensnytt lyfte läkaren Mats Gustavsson farhågan att om inget görs kring stafettläkarna får vi snart också hyrsköterskor, hyrpsykologer och så vidare.
Jag kan bara instämma i den farhågan. Andreas Löwenhöök, jag ser fram emot att du redovisar vilka ytterligare arbetsuppgifter som ska överföras från läkarna till övrig personal och hur du tänker kring bemanning, kompetens och inte minst lön också för dessa yrkesgrupper.
Distriktssköterska
Svar direkt
Till att börja med så delar jag din beskrivning. Läkarbristen i primärvården är mest påtaglig och synliggjord, med en vakansgrad på närmare 60 procent för hälsocentralerna i den norra länsdelen.
Men det finns också brist på andra yrkeskategorier, som till exempel distriktssjuksköterskor. Västerbotten är det landsting i landet som har lägst antal distriktssköterskor.
Bristen på läkare och distriktssjuksköterskor ska även sättas i ljuset av att primärvården i Västerbotten har ett av landets största uppdrag, samtidigt som resurserna inte motsvarar omfattningen på uppdraget.
Det är en svår ekvation att få ihop och en bidragande orsak till den arbetsbelastning som driver personal bort från primärvården. Jag har mött beskrivningar om en katastrofal arbetssituation på vissa hälsocentraler.
För att ta ett samlat grepp om situationen i primärvården föreslog jag i våras att det ska inrättas en primärvårdskommission. Syftet var att brett politiskt diskutera frågor som:
*Ökad resurstillförsel till primärvården.
*Minskad omfattning på hälsocentralernas uppdrag
*Bromsad överföring av uppgifter från sjukhusen
*Ökad avlastning av läkare och sjuksköterskor genom anställning av stödjande personal, till exempel läkarsekreterare, servicepersonal och liknande.
*Utvecklad IT-funktion och förbättrat datasystem för vårdpersonalen, vilka idag upplevs tröga och tidskrävande.
Vi moderater ser kommissionen som en ansvarsfull väg framåt, bort från politiska skyttegravar, men hittills har Socialdemokraterna tyvärr sagt nej till det förslaget.
Avslutningsvis är vår principiella inställning att vidareutbildning, kompetensutveckling och ansvarstagande ska löna sig och ska synas i plånboken.
Andreas Löwenhöök (M)Vice ordförande i nämnden för folkhälsa och primärvård