Nya tomter planeras i Falkträskområdet. Det kan tyckas vara en god idé då strävan att växa som stad betyder att fler bostäder kan byggas. Allt gott så långt!
Men var är kostnadsmedvetenheten i planeringen av ny bebyggelse?
Att genomföra de omfattande markarbeten som krävs för att överhuvudtaget göra den planerade marken byggbar kommer sannolikt att bli en kostsam affär för dig som medborgare och skattebetalare.
Man kan även fråga sig om dessa omfattande markarbeten är försvarbara ur ett miljöperspektiv?
Är det försvarbart att sänka grundvattennivån så mycket? Det är dessutom klarlagt att urlakning av jordmassor ger kraftfulla utsläpp av mineraler. Detta ska åtgärdas med ett par mindre ”sjöar” som ska anläggas i närheten av bebyggelsen.
Tanken är att dessa ”sjöar” ska fungera som filter för allt vatten som fortlöpande dräneras bort innan det slussas vidare till den gamla bäcken i området, som i sin tur leder ut till Skellefteälven. Är dessa åtgärder miljömässigt försvarbara?
Kanske den enskilt största frågan som rör miljön är den att man från kommunens sida hänvisar till genomförd förstudie rörande den direkta miljöpåverkan på Falkträsket. Det svar kommunen själv ger är att påverkan ”skall vara av ringa art”. Enligt studien ska sjön bara tappa en millimeter i nivå. Vilka garantier finns för det?
Hur mycket får ett nytt bostadsområde kosta ur ett miljöekonomiskt perspektiv?
Badar gärna i ”Falkan” fortsättningsvis
Svar direkt
För att klara Skellefteå kommuns vision om 80 000 invånare år 2030 krävs det att flera nya bostadsområden tas fram. Varje exploateringsområde har sina unika utmaningar som måste hanteras och lösas i planeringen.
Kostnaden för framtagandet av ny tomtmark är en ständigt närvarande parameter som ligger till grund för beslut om exploatering ska genomföras eller inte. Grundprincipen när det gäller kommunens exploateringar är att kostnaderna ska täckas av intäkterna från tomtförsäljningen.
För Falkträskområdet är den största utmaningen den höga grundvattennivån och för att lösa detta är det tänkt att dränera marken och på så sätt sänka grundvattennivån.
Detta görs genom att dräneringsledningar förläggs tillsammans med övriga ledningar i gatan och på så sätt blir detta inte någon större merkostnad. Påverkan på Falkträsket och Falkträskbäcken har utretts i detaljplanearbetet och slutsatsen är att påverkan är liten både för bäcken och sjön.
Dagvattenhantering ska följa kommunens dagvattenpolicy som innebär lokalt omhändertagande av dagvatten och i detta fall löses detta genom att ett antal dammar och öppna diken anläggs där dagvatten från området fördröjs och naturligt renas innan det släpps ut i Falkträskbäcken.
Har du fler frågor gällande Falkträskområdet och tänkta lösningar så hör gärna av dig till mig.
Patrik Larsen, Mark- och exploateringschef, Skellefteå kommun