Kyrkovalet grundar sig på riksdagens beslut om en demokratiskt styrd folkkyrka, men hur demokratisk är Svenska kyrkan? Hur mycket folkkyrka är den?
Det är ingen tvekan om att Svenska kyrkan som trossamfund har en särställning. Sedan 1000-talet har den gått hand i hand med svenska staten och präglat Sveriges utveckling och framväxt som nation.
Hur är det med demokratin och respekten för olikheter inom kyrkan? På nationell nivå är det ingen hemlighet att en Socialdemokratisk och vänsterliberal dominans i kyrkomötet sakta men säkert brutit ned mycket av kyrkans grund som garant för kristen moral och etik och en institution präglad av en konservativ grundsyn.
Utanför storstäderna är kyrkan fortfarande en tidlös institution, och en bärare av ett kristet budskap och liturgi med historiska rötter, men centralt och i allt fler församlingar växer sig en annan sorts kyrka allt starkare.
Sverigedemokraterna eftersträvar en demokratisk folkkyrka som vågar bejaka en klassisk kristendom och bevarar viktiga traditioner samtidigt som man hittar nya modernare vägar att nå människor.
Vi eftersträvar en folkkyrka som inte samverkar med antidemokratiska krafter, eller manifesterar en politiskt korrekt samhällssyn genom provokationer mot den klassiska kristendomen.
En röst på Sverigedemokraterna är en röst för tro och tradition. En röst för bevarandet av svenska traditioner med kristen anknytning och en röst för omsorg om kyrkorummet, kulturarvet, social gemenskap och glädje.
Julia Kronlind, Aron Emilsson, Margareta Larsson, Sverigedemokraterna Kandidater till kyrkomötet