Det är dags. Julefriden är inom räckhåll. Tiden då vi alla sitter och myser i våra soffor, dricker glögg och bara umgås med varandra med ett leende på läpparna. Mysfaktorn är att likna vid både öppen spis, raggsockor och såna där stora snöflingor som annars bara faller i Astrid Lindgrens sagor.
I själva verket ska barnen åter vältra sig i klappar och snabbt avrivet omslagspapper medan de vuxna hoppas att klapparna duger. Enligt en undersökning från ett låneförmedlarföretag oroar sig var fjärde svensk för att inte ha råd med klapparna och lika många pressas att köpa dyrare paket än de egentligen har pengar till. Låter som en konstig start på en julefrid.
Kunskapen om jordens begränsningar växer, att kött har den största påverkan på miljön kan inte ses som en hemlighet längre och även medvetenheten om att vi inte längre kan konsumera oss ur kriser växer. Att vi snarare konsumerar oss in i en megakris. Ändå envisas vi med att ett julbord ska bestå av kött och åter kött och klapparna ska vara många. Eller?
Ett annat sätt är att kort och gott låta bli nyp till jul. Nyp som i nyproducerat. Genom att vi tillsammans låter bli nyproducerat i julklapp och istället unnar oss och våra medmänniskor något att återbruka gör vi gott. Både för miljön och våra egna plånböcker. Om vi även ser över vad vi ska stoppa i oss är vi på god väg åt ett mer hållbart håll. Särskilt om man vågar titta närmare på köttet, väljer ut ett par saker man verkligen gillar och satsar på kvalitet framför att svara på butikernas lockpriser.
Med nyckelord som naturbeteskött och ekologiskt kommer man långt, tycker vi i föreningen Medveten konsumtion. Kanske till och med så långt att grisen varit glad, åkrarna hålls öppna och kossan inte rest över halva jorden för att landa på ett norrländskt köksbord. Men det är bara vi som bestämmer.
Alexander Clemenson