Foto: TT bild.
På senare år har vi via media ofta fått höra att olika utländska gruvbolag ska vaska guld i våra trakter. Stor glädje råder på orten. Tusentals jobb utlovas.
Men redan efter några månader kommer svarta rubriker om att bolaget gått i konkurs. De lämnar efter sig svarta hål som avger stora mängder giftiga kemikalier. Saneringen får vi skattebetalare ta hand om.
Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur har undersökt hur det kan komma sig att den genomsnittliga livslängden för gruvbolagen är så kort.
De kom ganska snart fram till att bolagen ofta är konkursmässiga redan då de kommer hit. De ser gruvbrytning i Sverige som en billig räddningsplanka som ska ge snabba pengar.
Enligt den svenska minerallagstiftningen ska den som tidigare visat sig olämplig inte ges tillstånd att utföra undersökningar i Sverige.
Nu visar det sig att varken Näringsdepartementet eller Bergsstaten gjort några som helst kontroller vare sig om den ekonomiska statusen eller om den tekniska kompetensen att bedriva gruvverksamhet.
Nu handlar det här om tillstånd som gavs under den förra regeringens tid, men inte heller den nuvarande rödgröna vågar sätta ner foten mot lycksökarna.
Som svensk medborgare anser jag att vi måste protestera och ställa högre krav på våra förtroendevalda. De måste våga ställa krav på näringsidkare även om det ibland kräver obekväma beslut. De ska inte utan ansvar och ostraffat få förstöra vår fina natur.
Ett rimligt krav att ställa är väl att de får betala för de metaller de plockar upp men också att de garanterar pengar till eftersanering.
Ragnvald Nilsson, Bureå