Csaba Bene Perlenbergs l edare fredagen den 12 augustivar det dummaste jag någonsin läst i Norran.
Menar verkligen Csaba Bene Perlenberg att Norrland inte är förtryckt och utplundrat? Menar samma skribent att den nuvarande situationen ska får fortsätta. I så fall lever ledarskribenten i sin egen lilla drömvärld.
Men det är klart, tillhör man ett av Stockholmspartierna och har ett välbetalt arbete ned att skriva kolonialmaktens propaganda i en norrländsk tidning så vill man väl inte mista sina privilegier.
När det sedan handlar om en person som sitter söder om Dalälven och skriver sådan skit i en norrländsk tidning är det ännu värre. Varför tar Norran in denna smörja?
Jag såg att VK hade ett liknande inlägg för några dagar sedan, då var det en i Umeå bosatt politruk som skrev. Är det inte dags för de norrländska tidningarna att inse var de befinner sig geografiskt, att välja sida och ställa upp för sin egen befolkning?
Det är för övrigt både skrämmande och intressant att se hur kolonialmaktens betalda norrländska politruker i Sveriges riksdag och i media omedelbart sluter upp på maktens sida mot den egna befolkningen. Situationen påminner mycket om hur det var i de baltiska länderna före självständigheten.
Själv har jag fått nog av denna utplundring av Norrland som äger rum. Jag har fått nog av ständiga försämringar, nedskärningar, tvångsförflyttningar, befolkningsutbyte och att vinsterna från Norrlands naturtillgångar hamnar söder om Dalälven. Jag har fått nog av ständiga löften och ständigt pratande och att inget händer för att stoppa den negativa utvecklingen.
Jag har också fått nog av Stockholmspartierna, deras korrumperade, lögnaktiga , välbetalda politiker och deras fega norrländska lakejer som kryper för makten och sparkar på de som de påstås företräda.
Jag känner inget gemensamt med kolonialmakten söder om Dalälven och jag bryr mig inte ens om hur det går för deras landslag i internationella tävlingar. Däremot gläder det mig oerhört när Skellefteå AIK eller något annat norrländskt lag sopar till deras högfärdiga representanter på klubblagsnivå eller när Charlotte Kalla eller någon annan norrlänning vinner en OS-medalj.
I ledaren talas det om hur fel det är med splittring. Men jag anser att om man är uppvuxen i en dålig familj och behandlas illa så är enda chansen att bryta med denna familj och klara sig själv.
När jag var 11 år så började jag inse att Norrland skulle klara sig bättre som självständig nation. Det var på den tiden då norrlänningar tvångsförflyttades i parti och minut söderut. Sedan dess har inget hänt som fått mig att ändra uppfattning, snarare tvärtom.
Hellre ensam och isolerad men stark än utplundrad och förnedrad.
Länge leve det fria Norrland!
Ronny Lindholm
Boden
SVAR DIREKT:
Nej, Norrland är vare sig förtryckt eller utplundrat.
Ja, jag menar att Norrland inte är förtryckt och utplundrat. Frågan är vad Norrland skulle vara utan de företag som idag bedriver verksamhet och som erbjuder anställningar till befolkningen. Och ordet förtryckt har enligt synonymer.se följande variationer: ”tyranni, undertryckande, despotism, despoti, envälde, diktatur, våld, terror, tvång, mobbning, pennalism, ok, ofrihet, slaveri”.
Tyranni, i Sverige? Knappast.
Undertryckande? Nåja.
Despotism? Icke.
Envälde? Se svaret för "Tyranni".
Diktatur? Det är att vara respektlös mot de människor som faktiskt genomlider politiska diktaturer, på Kuba, i Kina, i Nordkorea, och pseudo-diktaturer som Ryssland, numera Turkiet, och med allt mer ökande hastighet Ungern, Tjeckien och Polen (utvecklingen här är oerhört problematisk, med statssanktionerad xenofobi, mediecensur och utrensningar i domstolsväsenden).
Våld? Det är ett brott. Anmäl!
Terror? Har ord inget värde, ingen tyngd, ingen betydelse längre?
Tvång? Tja, parlamentarisk demokrati innebär att en demokratisk majoritet kan fatta beslut som i övrigt inte bryter mot grundlagen men som en minoritet (ofta en politisk opposition) inte håller med om eller uppskattar.
Mobbning? Möjligen.
Pennalism? Nix.
Ok? Absolut.
Ofrihet? Diskuterbart.
Slaveri? Skärpning.
Att jag skulle tillhöra ett av "Stockholmspartierna" (vilket jag tolkar det som att insändarskribenten hävdar), så vill jag gärna be om att få belägg för det påståendet då jag inte varit medlem i ett politiskt parti sedan omkring 2007 eller möjligen 2008, alltså fem år innan jag blev ledarskribent med ett "välbetalt arbete ned att skriva kolonialmaktens propaganda" (så välbetalt är det faktiskt inte, tyvärr).
Ett självständigt Norrland är och fortsätter vara en icke-fråga. Jag kommer inte att skriva mer om frågan i Norran. Det kanske kan skänka lite tröst åt insändarskribenten, månne?
Csaba Bene Perlenberg