Det borde vara självklart

Vi bör ha ett tryggt socialförsäkringssystem där ingen ska behöva be grannen om hjälp för att förse sina barn med föda. Det är underbart med människor som bryr sig och vill hjälpa. Men ett samhälle ska inte bygga på det.

Foto: Christine Olsson / TT

Foto: Christine Olsson / TT

Foto: Foto: Insändarredaktionen

Not Found2014-07-19 04:12
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Reaktion på artikel i Norran onsdag 9 juli.

Mathjälpen är ett fantastiskt initiativ och man önskar att det fanns fler människor som Lisa Brännström. Däremot är det vidrigt att ett land som Sverige ska behöva förlita sig på volontärer i syfte att motverka en svältande befolkning.

Reinfeldt skrev redan 1993 i sin uppmärksammade bok Det sovande folket att vi vill inte se ett Sverige där människor svälter men i övrigt ska inga standardkrav skattefinansieras. Grattis! Nu har vi större klyftor i landet än någonsin och dessutom människor som inte har nog med mat på bordet. Man funderar också på om rena blöjor till barnen räknas till ett standardkrav? Se vad åtta år med en borgerlig regering kan leda till.

Nej, vi bör ha ett tryggt socialförsäkringssystem där ingen ska behöva be grannen om hjälp för att förse sina barnmed föda. Något som kan upplevas förnedrande då man såklart vill kunna försörja sig själv och sin familj.

Det är självklart, kan man tycka, att alla ska ha mat på bordet varje dag. För att det är en mänsklig rättighet. För att vår välfärd bör omfatta åtminstone det!

Det är ingen skam i att be om hjälp. Det är ingen skam i att ta emot hjälp. Det är underbart med människor som bryr sig och vill hjälpa. Men ett samhälle ska inte bygga på det. Att vi hamnat där, det är skamligt!

Ska man hårddra det så döljer volontärerna delvis de problem som finns. De styrande kan fortsätta slå sig för bröstet och hävda att vi i Sverige ändå har det bra.

Alla behöver inte kunna åka till Thailand varje vinter. Alla behöver inte ha råd att renovera kök eller badrum vart och vartannat år. Men alla måste kunna lita på och känna trygghet i att om något oförutsett händer, och tro mig det kan hända alla, så har man ändå kvar det mest grundläggande. Ett förlorat jobb eller en allvarlig sjukdom ska inte innebära att man dessutom kastas ut i fattigdom.

Som det så vackert uttrycktes i Norrans artikel. Alla kan göra något, om så bara en gång om året. Mitt förslag är att detta år förlägga den dagen till den 14 september. Gå till valurnorna för att rösta. Så kanske vi får förändring på riktigt.

Och rösta med hjärtat!

Ronja

Foto: Christine Olsson / TT
Foto: Christine Olsson / TT
”Jag är tacksam varje dag.”Nio procent av barnen är fattiga
Läs mer om