Foto: Bildmontage. Foto: TT.
Jag läste insändaren om skogsbruk, ”Vilseledande statistik” den 2 september.
Om blindhet bottnar i en rigid övertygelse som tvingar dig att tolka allt du ser , ja, då är ögonen det första du blir blind på.
Att se alla åsikter som sammanfaller med min tolkningsmodell som förfäktad av de främsta, ja enda, forskarna på området, leder till blindhet och tro att en annan åsikt absolut inte kan vila på redig forskning.
Då kan inte virkesproducenterna ha riktiga forskare till stöd för sina argument och påståenden.
Skribenten dribblar det med skogarnas ålder och drömmar om att kunna skapa ett Skansen av det som nu råder trots att man vet att de flesta levande arter som funnits inte längre gör det.
Har världen blivit sämre av det? Så odrägligt är det väl ändå inte du domedagsprofet? För många årtusenden sedan låg vi under kilometervis med is! Och den är snart här igen! Vi är inte hjälpta av att hamna i någon av vägens två diken, rovdriftens och ”inte röra”.
Jag älskar allt slags liv, växter och allehanda kryp, till och med människorna. Vi ska väl inte hata kineserna för att de är många och ser likadana ut? Äldre skog, javisst, väl beskogade hyggen, javisst.
Tillfälliga skogsområden med monokulturer av mjölkört, böljande kornåkrar etcetera - känns gott i själen! Allt detta har sin tid.
Skogar med modeorden grov död ved, nej, vet du, där vill jag inte gå mil efter mil! Alla lavar och baggar till trots!
Det må nu vara galet tycker en del, men med alla de regler vi har kring miljön som vi har att rätta oss efter, kommer nog Moder Jord att dra det längsta strået. Hon överlever oss alla! Naturvårdare hatar i sanning en viss typ av mångfald intill enfaldens gräns!
Och snälla du, enar, tallar, granar, sälg, björk och asp med de åldrar du räknar upp är solitärträd av enstaka exemplar i landet! Det du!
Naturälskaren n ́Gunnar