Bildmontage. Arkivbilder: TT, Norran
I en kommentar till en artikel, Landstinget höjer skatten nästa år, den 22 oktober, norran.se, skriver Håkan Lindh (FP):
”Statsbidragen till kommuner och landsting har ökats kraftigt sedan 2006. Faktiskt dubbelt så mycket som de kostnadsökningar som beror på pris- och löneuppräkningar.”
Om kommuner och landsting hade fått så mycket statsbidrag som Håkan Lindh påstår, hur kommer det sig då att de flesta kommuner och landsting går på knäna och många tvingas höja skatten.
I vårt landsting hade vi generella statsbidrag 2005 på 1 508 miljoner kronor, 2014 beräknas vi få 1 725 miljoner kronor. Ökningen de senaste tio åren motsvarar 1,4 procent årligen.
Detta motsvarar inte pris- och löneutvecklingen under dessa år. Dessutom ökar kostnaderna för landstingssektorn varje år med 1,5 procent på grund av demografiska förändringar, bättre behandlingsmetoder, nya läkemedel samt ökade behov.
Det innebär en kostnadsökning med 80 miljoner kronor årligen som regeringen inte tar något ansvar för.
Den moderatledda regeringen väljer att svälta ut kommuner och landsting som i sin tur tvingas höja skatten. På så sätt fördelas pengar om från de som behöver det bäst till de som har mest.
Från gällande utjämningssystem har regeringen avsatt en miljard för att kompensera några moderatstyrda kommuner runt Stockholm samt Stockholms läns landsting. Dessa vill inte bidra till utjämningssystemet trots att de är rikast i Sverige! De avsatte alltså pengar för att de över huvud taget skulle vara med i ett utjämningssystem.
Trots att vårt landsting får minskat statsbidrag med 360 miljoner.
Bertil
INSÄNDARSVAR
Det stämmer faktiskt inte att ”de flesta kommuner och landsting går på knäna”. Kommun- och landstingssektor i Sverige har gått med rätt stora överskott de senaste åren. Delar av överskotten har använts till att bygga ut verksamheten.
Ett bevis för detta är att vi i Sverige idag har fler läkare och sjuksköterskor än 2006. Men detta förtar naturligtvis inte det faktum att enskilda kommuner och landsting kan ha det väldigt kärvt.
När det gäller statsbidragen så består de förutom de generella, som Bertil tar fasta på, även av de öronmärkta- och konjunkturstimulerande statsbidrag som kommuner och landsting fått de senaste åren. Man kan ju inte låtsas som om de pengarna inte finns och inte har använts.
När det gäller förändringarna i skatteutjämningssystemet till sist, så slår det väldigt olika. Skellefteå kommun är en stor vinnare medan Västerbottens landsting förlorar kraftigt. Förändringen bygger på en utredning där man var enig över alla partigränser.
Regeringen ville avvakta med att genomföra förslaget, men genom ett utskottsinitiativ från Socialdemokraterna, Vänstern, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kommer nu förändringen att genomföras.
Det är förklaringen till att vårt landsting nu tvingas höja skatten. Därför tycker jag faktiskt att det är rätt ynkligt av de politiskt ansvariga här i Västerbotten att försöka skylla skattehöjningen på alliansregeringen.
Håkan Lindh, Folkpartiet