Anders Ekholm vid Framtidsinstitutet har tagit fram underlag på hur olika insatser skulle kunna leda till stora besparingar. Bättre Folkhälsa visar en besparingspotential på 16 miljarder kronor per år och att minska undvikbara vårdskador inom den slutna vården sparar fem miljarder.
Om vi kunde skjuta upp insjuknandet i demenssjukdomar i fem år skulle vi spara 12 miljarder kronor och att förebygga stroke genom att behandla högt blodtrycka 3 miljarder kronor.
En frisk befolkning ger en frisk ekonomi.
Ekholms beräkningar visar att en produktivitetsökning på 0,6 - 0,7 procent per år inom vård och omsorg skulle göra det möjligt att möta ökade behov utan att öka sektorns andel av BNP.
Enligt Roger Melin, analytiker på Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer kommunalskatten inom 15 år att behöva höjas med 13 kronor per hundralapp, eller från i genomsnitt 32 kronor per hundralapp till 45 kronor hundralappen.
En sådan skattehöjning blir en hämsko för den ekonomiska utvecklingen och därför kommer vi att behöva ett radikalt förändrat sätt att finansiera vår välfärd
Regeringen har lagt förslag om att permanent investera 10 miljarder kronor per år för ökad kvalitet och fler anställda i välfärden.
Vi delar uppfattningen om att det behövs fler anställda med förbättrade villkor i vården men det saknas krav på ökad effektivitet och på strukturförändringar. Känslan är att pengarna går till att lappa ihop ett system som snarare behöver omarbetas från grunden.
Är detta början till statlig sjukvård eller vilken väg ska väljas? Vad tycker våra landstingspolitiker?
Tage Ljungholm, SkellefteåValter Stenmark, Skellefteå