Bildmontage. Arkivbilder: TT, Norran
Som många svenskar med för låg inkomst har en invandrare med för låg inkomst möjlighet att söka ekonomisk bistånd, så kallat försörjningsstöd, från kommunen.
Stödet beräknas efter riksnormen som utfärdas av staten via Socialstyrelsen. Stödet är därför ungefär lika i varje kommun.
Hur mycket stödet blir beror bland annat på hur många personer som finns i hushållet, ålder på barn och skolungdomar, om barn och skolungdomar äter lunch hemma och om vuxna är ensamstående eller sambor.
Riksnormen gäller som miniminivå för de behov som den ska täcka. I princip täcker riksnormen kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och tv-avgift.
Med andra ord, om du har för låg inkomst, oberoende om du är en fattig pensionär, en arbetslös svensk ungdom eller en arbetslös invandrare, har du rätt att ansöka om stödet.
Kostnaden för försörjningsstöd är alltså lika oavsett det är en invandrare eller vilken svensk som helst.
Däremot tjänar svenska samhället förmodligen mycket mer när en invandrare har jobb. Det beror på att när en vuxen invandrare kommer till Sverige har personen redan gått igenom de flesta perioder i sitt liv, som kostar samhället pengar, i sitt hemland.
Det kan vara kostnader för mödra- och barnavård, och utbildning, allt från förskola/skola till gymnasium/högskola.
Det är därför viktigt att så många som möjligt, både svenskar och invandrare, har jobb för att kunna betala skatt till den gemensamma välfärden.
I princip är därför varje invandrare en resurs som, om den nyttjas på rätt sätt, till exempel genom att de har jobb, något samhället bör ta vara på.
En annan positiv sida av inflyttning till kommunen, både av svenskar och invandrare, är att kommunen får mer statsbidrag.
Invandrare kostar därför kanske inte så mycket som du tror!
Arvidsjaurbo