År 2205 kommer jag och min elvaåriga lillasyster vara helt jämställda inom kategorier såsom: börsbolagsstyrelser, börsbolagsledningar, löner, föräldraledighet, vård av barn och hemarbete. Då är jag 209 år gammal och hon är då 201 år gammal.
Med all säkerhet, befinner ingen av oss i livet vid detta årtal. Istället blir det mina, respektive hennes barnbarns barnbarns barnbarns barn som kommer att få uppleva året då vi förväntas vara jämställda, alltså sju generationer framåt i tiden.Det som vår generation bör ifrågasätta är om vi ska acceptera den långsamma utvecklingen eller om vi ska påskynda utvecklingen.
Ansvaret ligger på våra axlar att förbättra det icke-jämställda samhälle som vi lever i. Är det rimligt att min syrra i snitt kommer tjäna 2,6 miljoner kronor mindre under sin livstid än vad jag kommer att göra? Är det rimligt bevara en icke-jämställd föräldraledighet när det finns ett tydligt samband mellan vem som tar ut mesta del av föräldraledigheten och vem som då kommer ha en sämre löneutveckling?
Är det rimligt att vi inte kommit längre när det gäller jämställdhet, när det nu är 94 år sedan som vår mormors mormor kunde besöka vallokalen för första gången och få sin röst tillgodoräknad?
Är det rimligt? Nej, det är inte rimligt. Vår generation måste ta sitt ansvar för jämställdhet, så att vi tillsammans med våra barn kan uppleva total jämställdhet, 190 år i förskott.
Linus Eriksson
Ängelholm