Alliansens ekvation går inte ihop
Att alliansens arbetsmarknadspolitik fullständigt havererat är nog de flesta överens om, liksom skola vård och omsorg. H ur Edward Riedl (M), Norran 10 januari,kan få fram 200 000 fler i arbete när arbetslösheten stigit, och särskilt bland unga, är för mig en ekvation som inte går ihop.
Att Sverige skulle ha Europas högsta sysselsättningsgrad rimmar dåligt med en arbetslöshet på snart nio procent. Det ingen statistik som talar för att jobbskatteavdragen skulle gynna sysselsättningen.
Alla som har ett arbete får sänkt skatt 2014, en sänkning som betalas med lånade pengar. Att jobbskatteavdragen skulle gynna låg- och medelhöga inkomster mest är inte sant. Sanningen är att de som tjänar mest, bland dem Edward Riedl själv, tjänar mest på jobbskatteavdragen.
Att pensionärerna får sänkt skatt är riktigt, men då har bromsen slagit till, så pensionärerna är ändå förlorare. Varför inte berätta hela sanningen?
När då jobbskatteavdragens pengarhar plockats bort från det som skulle ha gått till skola, vård och omsorg blir alla förlorare. Att stoppa brytpunkten för statlig skatt skulle ha gjorts långt tidigare eftersom det bara gynnar de högst avlönade.
Moderaterna har sedan 2006 kört med samma mantra: det ska löna sig att arbeta. Moderaterna har aldrig någonsin försökt föra en solidarisk politik. Deras ideologiska inställning medger inte att dela rättvist på den gemensamma kaka vi tillsammans bidrar till genom skatter och avgifter.
Att ett jobbskatteavdrag skulle komma detta år är lätt att förstå. Fortsatt regeringsinnehav köps med röster, om än med lånade pengar.
Därför är det absolut nödvändigt att byta regering. Riv upp senaste jobbskatteavdraget, satsa på vården, skolan och omsorgen och återställa en jämlik skatteutjämning till kommuner och landsting.
Det är solidarisk politik.
Sture Grundberg
Malå